Långa avtal har hållit ned reallönerna i Sverige
De långa avtalstiderna på den svenska arbetsmarknaden har bidragit till att hålla ned reallönerna, konstaterar Medlingsinstitutet i en internationell analys.
Sverige har haft en något långsammare ökning av lönerna och något högre inflation i jämförelse med andra länder runt om i världen, konstaterar Medlingsinstitutet. Det har gjort att reallönerna, när den faktiska köpkraften justerats för inflationen, har minskat mer i Sverige jämfört med länderna i euroområdet.
Enligt Medlingsinstitutets rapport har kollektivavtalens långa löptider bidragit till en större nedgång i reallönen i länder som Sverige, Danmark och Italien jämfört med majoriteten av konkurrentländerna.
I exempelvis Sverige tecknades treåriga avtal 2020. Även när inflationen ökade snabbare än väntat, fortsatte lönerna att öka i enlighet med avtalen. Utvecklingen var likartad i Danmark. I Italien tecknade parterna under 2021 tecknade många stora avtal som sträcker sig fram till 2024, vilket har bidragit till att de italienska reallönerna har minskat mest i Västeuropa.
Samtidigt har lönerna ökat snabbare än priserna i länder som Belgien, Finland, Nederländerna, Spanien och USA. I USA finns ingen central samordning och lönebildningen sker på individuell nivå eller företagsnivå. Det ledde till att lönerna i USA började öka märkbart snabbare redan kvartalet efter att konsumentpriserna steg kraftigt våren 2021, konstaterar Medlingsinstitutet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.