Kvinnliga forskare missgynnas
Miljardsatsningen på extra starka och framgångsrika forskarlag under de senaste tio åren har vridit jämställdheten 20 år bakåt i tiden. Kvinnliga forskare har bara fått en mindre del av de öronmärkta pengarna och har fått veta att toppforskare är detsamma som män.
I början av 2000-talet avsatte regeringen 10 miljarder kronor för en satsning på speciellt framgångsrika forskningsprogram. Genom att koncentrera forskningsmedlen skulle svensk konkurrenskraft stärkas. I sin proposition kallade ansvarige ministern Thomas Östros programmet för en satsning på excellenta forskare.
Nu får satsningen svidande kritik i en utvärdering, som Delegationen för jämställdhet i högskolan har beställt. De tre rapportförfattarna professor Agnes Wold, professor Ulf Sandström och fil. dr. Birgitta Jordansson hävdar att satsningen omintetgjort 20 års framgångar på jämställdhetens område.
Deras utvärdering visar att merparten av pengarna gått till manliga forskare, som konsekvent bedömts vara mer kapabla som ledare för forskningscentra än vad deras kvinnliga kolleger är. När medlen skulle fördelas klassas männens forskning dessutom som mer strategisk än kvinnornas.
Enligt rapporten ”Hans excellens – om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer” har de ratade kvinnorna i många fall bättre meriter och är mer citerade i vetenskapliga tidskrifter än vad de utvalda männen har varit.
Satsningen på excellenta forskare har lett till att de fria forskningsmedel som varit sökbara för övriga forskare har minskat.
– Likt gökungar äter excellensgrupperna sina syskon ur boet, skriver rapportförfattarna.
Av de 20 forskare som fått mest medel är 19 män. En liten grupp manliga forskare har dessutom lyckats få tre eller flera bidrag. Fem män har samlat ihop mer än 100 miljoner kronor vardera. Den ansamlingen av pengar på några få händer ifrågasätts i rapporten, som också ifrågasätter om satsningen lett till bättre forskning.
– I flera fall har kvinnor sållats bort, trots att det varit toppkvalificerade. Man kan inte undgå misstanken att fördomar spelat in vid bedömningen, som ofta gjorts av övervägande manliga internationella experter, skriver författarna.
Rapportförfattarna har undersökt satsningar på tre områden: medicin, teknik och naturvetenskap. De flesta forskare inom dessa discipliner är visserligen män, bara var tredje till var fjärde är kvinna. Ändå är det oerhörda summor som gått kvinnorna förbi.
Mellan en till en och en halv miljard kronor har omfördelats från kvinnor till män, konstaterar författarna och jämför med kvinnornas andel av anslagen ur andra projekt och den medfinansiering som universiteten med excellenta forskare har tvingats ställa upp med.
Satsningen på excellenta forskare har inneburit en koncentration av resurser till vissa universitet, områden och män, skriver rapportförfattarna. Alternativet hade varit att ge många olika typer av anslag – kortare, längre, större, mindre – till såväl unga som gamla forskare, kvinnor som män samt riskfyllda som säkra projekt, säger de.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
http://www.stratresearch.se/sv/ssf/Nyheter/2010/Uttalande-fran-SSF/
http://genusnytt.wordpress.com/2010/12/16/genusnytt-granskar-forskningsrapport-var-vinklad/