Kvinnlig chef minskar inte lönegap

JÄMSTÄLLDHET2011-12-14

Fler kvinnliga chefer minskar inte löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.

På den svenska arbetsmarknaden var år 2008 drygt var tredje chef en kvinna. Att kvinnorna är i minoritet skulle kunna vara en förklaring till att kvinnor har lägre löner än män. Men enligt en studie från IFAU påverkar chefens kön inte lönen och därmed inte könslönegapet på arbetsmarknaden.

Enligt IFAU är lönegapet mellan män och kvinnor ungefär åtta procent när man tar hänsyn till ålder, erfarenhet, utbildning och att män och kvinnor arbetar inom olika yrken. En utgångspunkt för studien var att kvinnors löner skulle kunna öka när andelen kvinnliga chefer blir högre, om kvinnor till exempel sätter lön på ett annorlunda sätt än män eller om de fungerar som förebilder och bidrar till högre prestationer bland andra kvinnor. Tidigare studier har också visat att löneskillnaderna är mindre i branscher och på arbetsplatser med kvinnliga chefer.

Men rapportförfattaren Lena Hensvik finner inget stöd för att kvinnor gynnas i lönesättningen av kvinnliga chefer:

”I ett första steg ser jag att kvinnor som har en kvinna som chef har högre löner. Men när jag går vidare och tittar på individer som både haft män och kvinnor som chef och hur lönen varierar med chefskapet finner jag ingen betydande skillnad mellan att arbeta för en kvinna eller man. Skillnaden verkar ligga hos individen, inte hos chefen”, skriver hon i ett pressmeddelande.

Fler kvinnor på chefspositioner verkar alltså inte bidra till ett minskat lönegap bland de anställda. Det finns heller ingenting som tyder på att kvinnliga chefer skulle anställa fler kvinnor, menar Lena Hensvik. Möjligen anställer kvinnor fler högpresterande kvinnor, men även det tycks hänga samman med hur arbetsplatsen eller branschen är beskaffad, inte om chefen är man eller kvinna.

I studien har samtliga arbetsplatser i offentlig sektor och ett representativt urval av arbetsplatser i privat sektor under 1996–2008 undersökts.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA