Kritik mot regeringens åtgärder för att förstärka det civila försvaret

STATSFÖRVALTNING2025-03-14

Uppbyggnaden av det civila försvaret har gått långsamt, bland annat för att finansieringen varit kortsiktig och ryckig, konstaterar Riksrevisionen. Regeringen har inte heller varit tillräckligt tydlig med vad respektive myndighet förväntas uppnå, enligt riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av återuppbyggnaden av det civila försvaret under perioden 2015–2024. En övergripande slutsats är att regeringen varit otydlig i sin styrning av myndigheterna och att det bidragit till till att förmågan inom det civila försvaret enligt de flesta bedömare i dag är otillräcklig.

”De övergripande målen för det civila försvaret har inte givit någon närmare inriktning för arbetet. Inte heller regeringens planeringsanvisningar har varit tillräckligt tydliga med vad respektive myndighet förväntas att uppnå”, påpekar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en text på myndighetens sajt.

Riksrevisionen bedömer att arbetet med planering och förmågeskapande åtgärder påbörjats alldeles för sent inom flera samhällssektorer. Ett undantag är livsmedelssektorn, där myndigheterna tidigt tog fram ett underlag för att stärka planering och förmåga.

Först 2022, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, tog arbetet med att bygga upp det civila försvaret verklig fart, konstaterar Riksrevisionen. Då fick Sverige en ny struktur för civilt försvar och samhällets krisberedskap, och regeringen tillförde betydande ekonomiska resurser till förmågehöjande åtgärder.

Granskningen visar även att vissa samhällssektorer saknar en övergripande statlig ledning, vilket riskerar att skapa oklarhet om vem som har ansvaret vid ett skarpt läge. Det gäller exempelvis byggnads- och reparationsberedskap samt offentligt upphandlad kollektivtrafik.

”Regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer, tidigt involverat näringslivet, formulerat uppdrag och tilldelat medel. Då hade myndigheternas förutsättningar att ägna sig åt förmågeuppbyggnad ökat väsentligt”, understryker projektledaren Alexander Rohdin i texten på Riksrevisionens sajt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA