Kritik mot löneprocessen blir kongressfråga
I flera motioner inför STs kongress uttrycks ett missnöje med löneprocessen och dagens lönesättningsmodell ifrågasätts. ST inom universitets- och högskoleområdet ser stora brister i lönesamtalen. ”Medlemmar förstår inte varför de får den lön som de får. Det skapar irritation och arbetsmiljöproblem”, säger Alejandra Pizarro Carrasco, vice ordförande i avdelningsstyrelsen.
Alla medlemmar, avdelningar, sektioner och klubbar har rätt att motionera till STs kongress, förbundets högsta beslutande organ, och lyfta frågor som de tycker att förbundet ska driva.
Inför årets kongress, som äger rum i Stockholm den 28–30 maj, är det ovanligt många som har valt att göra det. Totalt har 65 motioner skickats in. Det kan jämföras med 39 respektive 27 motioner vid kongresserna 2020 och 2016.
En stor del av motionerna handlar om hur stödet till förtroendevalda kan förbättras. Bland annat efterlyses fler fysiska utbildningar, bättre kommunikationskanaler, ett centralt stöd vid lönekartläggningar och en utveckling av förbundets it-system.
Ett annat återkommande tema är det centrala löneavtalet på de statliga myndigheterna, RALS, och löneprocessen.
Det finns ett stort missnöje bland medlemmarna med den individuella lönesättningen, skriver ST inom Försäkringskassan, som vill se en förbundsdiskussion om en ny lönesättningsmodell.
”Lönesättningen upplevs som orättvis och den helt individuella lönesättningen riskerar att bidra till en osund arbetsmiljö och en konkurrens mellan medlemmar”, skriver ST-avdelningen i en motion.
ST inom universitets- och högskoleområdet ifrågasätter också hur väl den nuvarande lönesättningsmodellen fungerar. Enligt avdelningen uppfattar många medlemmar löneprocessen som alltför komplex och godtycklig. Det är ett stort problem att lönesamtalen mellan chef och medarbetare håller för låg nivå, menar avdelningens vice ordförande Alejandra Pizarro Carrasco.
– Dialogen tar mycket tid och energi från medlemmarna. Trots det förstår många inte resultatet, alltså den nya lönen, eller hur de kan påverka sin löneutveckling, säger hon.
ST-avdelningen anser att förbundet bör överväga att titta på andra kollektivavtalade lönesättningsmodeller. Som exempel nämns lönestegssystemet för doktorander i motionen. Doktoranderna förhandlar inte sina löner individuellt, utan lönerna följer i stället en stege.
En sådan modell skulle kunna förenkla löneprocessen, tror Alejandra Pizarro Carrasco, som varnar för att förtroendet för dagens lönesättningsmodell har sjunkit bland medlemmarna.
– Ska vi som fack stå bakom individuell lönesättning måste modellen förbättras ordentligt. Annars finns risken att medlemmarna också tappar förtroendet för facket som förhandlat fram avtalet. Vi måste ha ett system som alla förstår och vars resultat man accepterar, säger hon.
STs avdelningar inom Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården och Polisen efterlyser också en utvärdering av nuvarande lönesättningsmodell. I en gemensam motion efterfrågar de en modell som bland annat gynnar lågavlönade bättre.
Det finns även andra ämnen än lönesättningen och löneprocessen som intresserar motionärerna. Frågan om ett hållbart arbetsliv och en kortare arbetstid är ett annat återkommande tema i motionsskörden.
ST inom Försäkringskassan vill att förbundet aktivt ska arbeta mot en ökad prestationshets inom staten. Kraven på anställda att ständigt prestera mer bidrar till ohälsa och påverkar arbetsmiljön negativt, menar ST-avdelningen.
ST inom Lantmäteriet ställer sig bakom en motion från en av avdelningens medlemmar, som vill att ST ska arbeta för en arbetstidsförkortning med 32 timmar per år. De timmarna skulle kunna tas ut vid enstaka tillfällen, som halvdagar eller heldagar, enligt förslaget. En sådan förändring är nödvändig om statsförvaltningen ska kunna konkurrera med de privata arbetsgivarna, anser motionären.
Även ST-avdelningarna inom Polisen, SiS, och Kriminalvården förespråkar att förbundet ska driva frågan om förkortad arbetstid.
ST inom Kriminalvården och ST inom SiS tar också upp föräldrars möjligheter att vara lediga med sina barn på sommaren. Vid höstens avtalsförhandlingar på det statliga området fick Arbetsgivarverket igenom en förändring som innebär att anställda måste söka föräldraledigt inför sommaren samtidigt som de ansöker om sin huvudsemester. Det innebär en försämring för STs medlemmar, anser avdelningarna, som vill att förbundet ska arbeta för en återgång till tidigare regler, då ansökningar om föräldraledighet kunde lämnas senast två månader innan ledigheten.
Samtliga motioner som kommer att tas upp på kongressen den 28–30 maj finns på STs webbplats.
Flera motioner i korthet
- ST inom Spårtrafiken anser att antalet mandatperioder för ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen ska begränsas till max tre mandatperioder, det vill säga tolv år, och att ingen avdelning ska få ha fler än en ordinarie ledamot.
- ST inom universitets- och högskoleområdet vill att förbundet ska minska sina klimatutsläpp i linje med Parisavtalets klimatmål.
- ST inom Kriminalvården yrkar på att förbundet fastställer en medlemsavgift som är lika för alla, i stället för att avgiften baseras på medlemmens inkomst.
- ST inom Polisen och ST inom SiS vill att ST tar fram en plan för att omhänderta risker, eller utvecklingsvinster, med AI-utvecklingen som kan påverka medlemmarna.
- Medlemmar i ST inom Försäkringskassan anser att förbundet ska driva att personer som är födda 1965 eller tidigare kan få välja bort möjligheten att ansöka om delpension och i stället få en högre pensionsinbetalning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
