Krisen gav arbetsförmedlare jobb
Det har snart gått tre år sedan Islands ekonomi kollapsade. Många islänningar saknar fortfarande jobb, men för arbetsförmedlarna är det tvärtom.
– Vårt arbete har förändrats efter »the breakdown«, säger arbetsförmedlaren Linda Ásgrímsdóttir.
I spåren av finanskrisen har många förlorat sina jobb. Det gäller också statstjänstemän.
– Regeringen har tvingats att skära ned kraftigt i de offentliga utgifterna och det har lett till färre jobb. De flesta tjänstemän har fått lägre löner och förkortad arbetstid, säger Árni Stefán Jónsson, ordförande för det isländska statstjänstemanna-facket SFR.
Här är 14 procent utan arbete
Men så är det inte för landets arbetsförmedlare. I takt med att arbetslösheten har ökat har trycket blivit större på arbetsförmedlingen.
Vi åker till den värst drabbade regionen Suðurnes, några mil söder om Reykjavik. De grå regnmolnen bildar en tung atmosfär över området som redan är tyngt av den högsta arbetslösheten på Island, cirka 14 procent.
Utanför orten Reykjanesbær finns ett fabriksskelett som ska bli en aluminiumfabrik. Det ger ett litet hopp om jobb i framtiden.
Men tillsvidare är det glest bland platsannonserna hos arbetsförmedlingen som ligger i ortens högsta hus. Där inne sitter en ung kille med grå luva uppdragen över huvudet och pratar med en arbetsförmedlare. Han kan söka ett sommarjobb, mycket mer än så finns inte.
– Just i dag är det väldigt lugnt, det brukar kunna vara fullt där, säger arbetsförmedlaren och kontorets chef Linda Ásgrímsdóttir och pekar mot besöksstolarna.
Hon berättar om chocken som drabbade landet hösten 2008. På kort tid steg arbetslösheten från två–tre procent till tolv procent.
– Allt vändes upp och ned, säger hon. Det var dramatiskt att jobba här. Arbetsförmedlingen var inte redo för det som hände, ingen var redo för det egentligen.
Långa arbetsdagar
Arbetsförmedlingen fylldes med människor. Och de var bara fem personer som jobbade i Suðurnes. Allt arbete lades på att få in människor i a-kassesystemet. Efter stängning väntade stora högar med ansökningar. Arbetsdagarna blev långa, det fanns knappt tid för lunch.
– Vi gjorde allt för att få in människor i systemet. De måste ju överleva. Det var en väldigt svår situation. Jag förstår inte hur vi klarade av det, säger Linda Ásgrímsdóttir.
Från fem till tolv anställda
Nu har personalstyrkan utökats till tolv personer, men många är bara anställda tillfälligt.
– Just nu är det inte svårt att hitta jobb som arbetsförmedlare. Jag vet inte någon som saknar jobb, säger Oddný Kristjánsdóttir, en av dem som anställdes efter krisen.
Nu har arbetsbördan minskat, men arbetsuppgifterna är
förändrade. I stället för att hjälpa människor att söka jobb, handlar det nu om hjälp till utbildning.
Kan studera med a-kassa
Efter ett politiskt beslut kan de arbetslösa numera studera en termin utan att bli av med a-kassan. De ska också gå på kurser för att få behålla sin a-kassa.
– Att man satsar på kurser tycker jag är bra. Det finns inga jobb, men människor behöver något att göra. Det är steg ett, säger Oddný Kristjánsdóttir.
Men det är många steg kvar. Linda Ásgrímsdóttir och Oddný Kristjánsdóttir hoppas att det sakta blir bättre på Island och att arbetsförmedlarna kan återgå till de arbetsuppgifter de hade före krisen.
– I bland känns det frustrerande att arbeta på en plats som ska hjälpa människor att söka jobb när det inte finns några jobb att hitta, säger Linda Ásgrímsdóttir. Det är också jobbigt att möta alla dessa oroliga människor som känner att de har förlorat allt. Vi har inte mycket hopp att ge dem.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
