Kriminalvården ska utbilda om demokrati
Kriminalvården får i uppdrag att genomföra fördjupade demokratiinsatser bland intagna. Många av dem saknar enligt regeringen grundläggande kunskaper om det demokratiska systemet.
Regeringen anslår 500 000 kronor extra i år och aviserar ytterligare 1,1 miljoner kronor nästa år för att Kriminalvården ska arbeta med demokratifrågor. Syftet är att öka kunskapen om demokratin och stärka individers förutsättningar att delta i demokratin och dess beslutsprocesser. Uppdraget ska särskilt fokusera på unga. I arbetet ska Kriminalvården samverka med Kommittén Demokratin 100 år, Forum för levande historia och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Regeringen pekar på att flera undersökningar visat att personer med lägre utbildning, utrikes födda, låginkomsttagare och personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar mer sällan röstar i allmänna val och oftare anser sig sakna möjligheter att delta i demokratin.
Det finns enligt regeringen ett behov hos många av kriminalvårdens klienter av grundläggande kunskap om det demokratiska systemet. Ökad kunskap skulle skapa bättre förutsättningar för dem att delta i demokratin. När det gäller unga klienter har de ofta en strafftid på mindre än sex månader, vilket ställer krav på kortare insatser.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.