Kriminalvården planerar för fler anställda men lägre personaltäthet
Kriminalvården planerar att gå från dagens 9 000 anstalts- och häktesplatser till 27 000 platser inom tio år. Myndigheten räknar också med en fördubbling av antalet anställda inom häkten och anstalter. Trots det kommer det att vara nödvändigt att minska personaltätheten med 30 procent, vilket ska kompenseras med tekniska lösningar.
Kriminalvårdens kapacitetsplan för de kommande tio åren, 2024 till 2033, bygger på de reformer i Tidöavtalet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommit överens om. Eftersom många reformer fortfarande är i utrednings- eller beredningsfasen handlar det om grova skattningar av det förväntade platsbehovet, konstaterar myndigheten i ett pressmeddelande:
”Det går inte med exakthet att förutspå var det faktiska platsbehovet kommer att hamna. Våra beräkningar visar på ett ganska stort spann. Vi planerar för 27 000 platser inom en tioårsperiod. Med den utbyggnadsplanen har Kriminalvården sträckt sig så långt som vi bedömer vara möjligt utifrån dagens förutsättningar”, förklarar Susanne Wedin, direktör för avdelningen för häkte, anstalt och frivård.
Utöver en tredubbling av antalet platser under den kommande tioårsperioden räknar Kriminalvården med en med en kraftig utbyggnad av frivården och den nationella transportenheten, NTE.
Trots att antalet anställda inom anstalts- och häktesverksamheten beräknas bli dubbelt så många, cirka 30 000 personer, kommer Kriminalvården att tvingas minska personaltätheten med i genomsnitt 30 procent. En förutsättning för detta är enligt myndigheten en teknisk utveckling i den klientnära verksamheten. Det kan exempelvis handla om att intagna tack vare teknikstöd klarar sig själva i större utsträckning vid förflyttningar och själva i högre grad kan sköta sina administrativa ärenden.
”Det kommer att krävas nya lösningar, men utbyggnaden ger oss också en möjlighet att planera för en modernare kriminalvård. När vi bygger nytt kommer vi inte att bygga på samma sätt som idag. Vi kommer att ha större anstalter och häkten, men också kunna anpassa lokalerna för fler intagna. Och vi kommer att ha samma ambitionsnivå när det gäller vår höga säkerhet och för god arbetsmiljö”, framhåller Susanne Wedin.
Den beräknade utbyggnaden kommer att resultera i kraftigt ökade anslagsbehov, från drygt 18 miljarder kronor 2024 upp till drygt 40 miljarder kronor 2033, skriver Kriminalvården.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
