Kriminalvården krigsplacerar 11 000 anställda
Kriminalvården har beslutade att krigsplacera mer än varannan anställd vid myndigheten. ”Över tid räknar vi med att behöva krigsplacera fler”, förutskickar HR-direktör Lena Hadad i en text på myndighetens sajt.
Kriminalvården har beslutat att krigsplacera drygt hälften av sina 20 000 medarbetare. Kriminalvårdare, vakthavande befäl, lokalvårdare och köksansvariga är exempel på befattningar som krigsplaceras.
”De medarbetare som krigsplaceras nu blir placerade i sin grundtjänst, för att vid händelse av krig utföra arbetsuppgifter de är vana vid och utför till vardags”, förklarar HR-direktör Lena Hadad i en text på myndighetens sajt.
Enligt lagstiftningen ska man inte krigsplacera fler personer än man behöver för att driva den verksamhet som planeras i krig. Syftet är att de som inte är krigsplacerade i stället ska kunna bidra med annat nödvändigt inom totalförsvaret. Det är orsaken till att Kriminalvården inte krigsplacerar samtliga medarbetare.
”I den här första omgången krigsplaceras de befattningar som vi ser tydligast behov av för att driva Kriminalvårdens krigsorganisation. Över tid räknar vi med att behöva krigsplacera fler i takt med att analysen av krigsorganisationen fortsätter”, betonar Lena Hadad.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.