Kriminalvården förbereder för ungdomsfängelser
Det krävs omfattande förberedelser innan Kriminalvården kan öppna särskilda barn- och ungdomsavdelningar, skriver myndigheten i en förstudie som lämnats till regeringen. Längst tid kommer det att ta att anpassa fastigheter och lokaler.
Regeringen har gett Kriminalvården uppdraget att från och med 1 juli 2026 öppna särskilda avdelningar för barn och ungdomar mellan 15 och 17 år som har dömts till fängelse.
Förstudien ger en översiktlig bild av de områden som behöver utredas djupare när det gäller påverkan på både verksamheten och huvudkontoret, samt vilka förberedelser som behövs. Förstudien innehåller också förslag på hur Kriminalvården ska organisera arbetet med att genomföra förändringarna.
”Ambitionen har varit att förstudien ska vara tillräckligt på djupet för att Kriminalvården ska kunna gå vidare i sitt förberedande arbete”, kommenterar Emma Ekstrand, chef för avdelningen för verksamhetsinnehåll, förstudien i ett pressmeddelande.
Kriminalvården bedömer att de nya frihetsberövande påföljderna för unga kommer att ha stor påverkan på organisationen på samtliga nivåer, även om målgruppen inte alltid kommer att särbehandlas. Tidspressen innebär att myndigheten måste arbeta med flera processer samtidigt.
Enligt förstudien är det processerna för att skapa platser och anpassa fastigheter och lokaler som kommer att kräva längst tidshorisont. Därför behöver en verksamhetsbeskrivning tas fram omgående. Det måste också göras verksamhetsmässiga bedömningar, där perspektiv som säkerhet, effektivitet och barnperspektiv vägs mot varandra. Kompetensförsörjningsfrågor behöver enligt förstudien adresseras parallellt med det övriga arbetet.
Det är de anstalter där särskilda avdelningar för barn och ungdomar ska inrättas som kommer att påverkas mest, enligt förstudien. Under våren kommer Kriminalvården att lämna mer information, bland annat vilka anstalter som föreslås få barn- och ungdomsavdelningar och hur många platser det handlar om. Planen är också att göra en kartläggning av kompetenser, kursplaner, utbildningar, befattningar och kravprofiler i ett tidigt skede av processen.
Under det fortsatta arbetet kommer det också att göras en fördjupad barnrättsutredning. Det kommer enligt Kriminalvården att krävas bedömningar av barns bästa och prioriteringar av hur tungt barns bästa ska väga i övervägandena. I slutänden måste beslutsfattaren ta ställning till om kompensatoriska åtgärder krävs om barnets bästa inte kan väga tyngst, skriver myndigheten i förstudien.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
