![](/sites/publikt/files/2025-02/Kort-om-1-2025_topp%2Bpuff%2Blist-%282%29.png)
Friskvårdsförmåner kan se olika ut
Det finns ingen lag och inga centrala avtal som ger statligt anställda rätt till friskvårdsbidrag eller friskvårdstimme. Skillnaderna mellan vad olika arbetsgivare erbjuder är stora.
-
Arbetsgivare kan ge stöd
Varken lagar eller centrala kollektivavtal på STs avtalsområden tvingar arbetsgivare att erbjuda friskvård. Ändå är det vanligt att arbetsgivare erbjuder någon hälsofrämjande förmån – ett ekonomiskt bidrag till friskvård och/eller så kallad friskvårdstimme. -
Beloppet är begränsat
Friskvårdsbidrag är en skattefri förmån, så länge Skatteverkets krav uppfylls. Det får uppgå till maximalt 5 000 kronor per anställd och år, och måste erbjudas samtliga medarbetare, även sjukskrivna och föräldralediga. Arbetsgivaren kan dock välja att sänka bidraget för deltids- och visstidsanställda i proportion till deras arbetstid. -
Bidraget får användas till mycket
Friskvårdsbidraget kan gå till olika former av motion, som gymkort, klättring eller ridlektioner. Det kan också användas för att betala för vissa träningsappar. Även behandlingar som massage, kostrådgivning och rökavvänjning godtas. Aktiviteter som saknar inslag av motion får dock kosta högst 1 000 kronor per tillfälle för att vara skattefria. -
Reglerna sätter gränser
I grunden är det arbetsgivaren som bestämmer vad pengarna får användas till. Men för att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt får det inte användas till att köpa utrustning. Det får inte heller gå till exempelvis medlemsavgifter, teoretiska kurser eller skönhetsvård. -
Anställda kan få träna på arbetstid
På vissa arbetsplatser har anställda möjlighet att träna på arbetstid utan löneavdrag – så kallad friskvårdstimme. Vanligtvis handlar det om en timme i veckan. Friskvårdstimmen kan vara förenad med villkor, som att den endast kan tas ut när verksamheten tillåter det, eller att den ska förläggas mellan vissa tider. - Skador är inte arbetsskador
Inträffar en skada under friskvårdstimmen, på arbetstid, räknas den i allmänhet inte som en arbetsskada. 2020 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att den tandskada som en skatterevisor ådragit sig när han spelade ishockey på friskvårdstimmen inte skulle räknas som arbetsskada, eftersom skatterevisorer inte ansågs behöva vara i god fysisk form och aktiviteten saknade anknytning till arbetet.