Kriminalvården får kritik för att ha försökt begränsa anställds yttrandefrihet

KRIMINALVÅRDEN2022-09-15

En anställd inom Kriminalvården kände sig censurerad sedan arbetsgivaren haft synpunkter på inlägg som hon publicerat på Facebook. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen, JO, för att ha brutit mot repressalieförbudet.

Av:  Elina Lundberg

Det var med anledning av inlägg på Facebook som en frivårdsinspektör inom Kriminalvården kallades till ett möte med en dåvarande säkerhetschef på myndigheten.

Enligt den anställde, som senare anmälde Kriminalvården till JO, hade arbetsgivaren fått veta att hon hade delat nyhetsartiklar och publicerat åsikter på sin privata sida på den sociala medieplattformen. Hon skriver själv i JO-anmälan att det handlade om inlägg där hon tog ställning mot Islamiska staten, IS.

Vid mötet framförde arbetsgivaren att det vore lämpligt att medarbetaren låste sin Facebookprofil så att hennes inlägg inte fick så stor spridning. Vid uppföljande möten underströk arbetsgivaren återigen att den anställdes publiceringar var offentliga, något som arbetsgivaren själv kontrollerat genom att besöka hennes Facebooksida.

I JO-anmälan beskriver frivårdsinspektören att hon upplevde det som att arbetsgivaren ansåg att det var fel att hon publicerat sina åsikter i sociala medier. Efter samtalen ska hon ha känt sig censurerad och begränsad i sin yttrandefrihet.

Kriminalvården menar å sin sida att myndigheten endast informerat om att privata åsikter som uttrycks offentligt kan påverka anställdas säkerhet och leda till att Kriminalvårdens professionalism och objektivitet ifrågasätts. I sitt svar till JO nekar Kriminalvården till att myndigheten skulle ha tillrättavisat eller begränsat den anställde.

Men när JO nu har prövat fallet får frivårdsinspektören rätt. I sitt beslut slår JO fast att medarbetaren har agerat inom ramen för yttrandefriheten, som bland annat ger myndighetsanställda rätt att offentligt uttrycka sina åsikter utan att arbetsgivaren lägger sig i eller bestraffar den anställde.

Enligt JO-beslutet kan samtalen som har hållits med frivårdsinspektören bara uppfattas som att Kriminalvården har varit missnöjd med att hon har spridit sina åsikter offentligt i sociala medier. JO anser att det är klarlagt att arbetsgivaren genom samtalen och tillrättavisande uttalanden har försökt få medarbetaren att begränsa spridningen. Detta, anser JO, strider mot repressalieförbudet.

JO anser inte att Kriminalvårdens allmänna hänvisningar till vikten av objektivitet och professionalism rättfärdigar myndighetens åtgärder, eftersom den anställde inte har agerat felaktigt i tjänsten. Det har inte heller funnits någon konkret omständighet kopplad till den anställdes säkerhet som motiverar åtgärderna, skriver JO, som kritiserar Kriminalvården för agerandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Yttrandefrihet
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA