Kriminalvården begär mer pengar
I sitt budgetunderlag till regeringen begär Kriminalvården kraftigt ökade anslag. Resurserna behövs enligt myndigheten för den fortsatta utbyggnaden av anstalter och häkten, men även för lönestrategiska satsningar.
Kriminalvården kommer enligt det budgetunderlag som myndigheten nu lämnat till regeringen att behöva nyrekrytera mellan 2 500 och 3 000 medarbetare årligen. Dessutom behövs ungefär lika många vikarier. Kompetensbristen är enligt Kriminalvården ett växande problem som riskerar att sätta gränser för den fortsatta platsutbyggnaden. Myndigheten framhåller att också arbetsmiljön behöver förbättras.
”Vi har idag svårt att erbjuda konkurrenskraftiga villkor. Både lönenivåerna och löneutvecklingen för klientnära personal är låga i förhållande till andra jämförbara yrkesgrupper. Vi behöver därför satsa än mer på att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är kostnadskrävande, men helt nödvändigt om vi ska klara vårt samhällsviktiga uppdrag även i framtiden”, konstaterar generaldirektör Martin Holmgren i ett pressmeddelande.
Kriminalvården begär ytterligare 750 miljoner kronor i tilläggsbudgeten för innevarande år och därutöver successiva ramhöjningar de följande åren till 3 miljarder kronor år 2026. Resurserna behövs för att möjliggöra lönestrategiska satsningar och för att fullfölja planen för platsutbyggnad, skriver myndigheten i pressmeddelandet. Under de närmaste tio åren ska det skapas 4 200 nya platser på anstalter och häkten. Även frivården och transportverksamheten behöver expandera.
”Växande klientvolymer innebär att fler ska utredas enligt principerna om risk, behov och mottaglighet samt nås av återfallsförebyggande insatser. Behandling, utbildning, arbetsträning och annat strukturerat innehåll behöver omfatta fler”, betonar Martin Holmgren.
De senaste årens reformer med utvidgad kriminalisering, straffskärpningar och andra lagstiftningsförändringar har kraftigt påverkat Kriminalvårdens uppdrag och platsbehov. Det är enligt myndigheten inte möjligt att exakt förutspå hur platsbehovet kommer att utvecklas, men prognoserna pekar på en fortsatt ökning.
I pressmeddelandet framhåller Martin Holmgren att myndighetens uppgift är att ta emot misstänkta och dömda, även om osäkerheterna är ovanligt många:
”Vi kan inte lägga ärenden på hög, utan förbereder oss för att hantera en fortsatt hög beläggning under många år framöver. Vi ska också göra allt vi kan för att motverka att klienterna återfaller i ny brottslighet.”
För att möta de mer akuta platsbehoven i häkten och anstalter byggs nu fler temporära byggnader med tidsbegränsade bygglov. I nybyggnationer är bostadsrummen från början dimensionerade för två intagna, vilket skapar fler platser snabbare och ökar flexibiliteten. Även lokaler för sysselsättning och personal anpassas för fler intagna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.