"Kön ringlade ner till torget"
Häromveckan skakades Södertälje av upplopp och beskjutning av polisstationen. Men inne i polishuset pågår ett projekt som man hoppas ska öka allmänhetens förtroende för polisen.
Bakom receptionsdisken på Södertälje polisstation tar Esad Ajanovic och Shari Tingman emot passansökningar och anmälningar om brott. De kom till arbetsplatsen i januari tillsammans med fem andra unga personer med invandrarbakgrund. Fram till dess hade Södertäljepolisen varit i stort sett helsvensk.
Samtidigt består det omgivande samhället i ovanligt hög grad av andra nationaliteter, inte minst assyrier/syrianer.
Två års projektanställning
I februari 2004 föreslog därför två lokala polischefer att man skulle försöka underlätta för andra människor än dem med svensk etnisk bakgrund att få arbete inom polisen. Kia Samrell, rekryteringsansvarig inom Södertäljepolisen, fick i uppdrag att leda projektet. Upplägget var att erbjuda ungdomar två års projektanställning som civilanställda, med målet att de därefter skulle ha intresse och kompetens att söka in på Polishögskolan.
– Vi annonserade i Metro och Länstidningen och hade ett öppet hus, berättar Kia Samrell. När vi öppnade dörren ringlade kön ända ner till torget.
Alla sju som anställdes är födda utomlands: i Chile, Sri Lanka, Bosnien, Libanon, Liberia, Spanien och Turkiet. Flera har redan sökt in på Polishögskolan, och i januari anställs en ny grupp.
– Det här är det bästa jag har gjort i hela mitt liv, säger projektanställde Esad Ajanovic.
Kunskap om andra kulturer
Han är 27 år och kom som 17-åring från Bosnien. Han har länge tänkt bli polis, och sökte jobb som civilanställd när han fick höra om projektet.
Esad Ajanovic tror att hans bakgrund kan medföra något positivt, både inom polisen och gentemot allmänheten.
– Jag har kunskap om hur andra kulturer fungerar och kan bidra till ökad förståelse, säger han.
Hans projektkollega Shari Tingman, adopterad från Sri Lanka vid sex års ålder, tror dock att hans utländska bakgrund varken gör till eller från.
– Den är ingen nackdel, men jag tror inte heller att den är en fördel om man jobbar i ett invandrartätt område. De ser nog bara uniformen, och folk är så rädda för polisen. Det är ett stort hinder.
Shari och Esad är dock ense om att det behövs en fungerande närpolis som gör polisen mer synlig i områden som Ronna i Södertälje.
Kia Samrell beklagar för sin del, mot bakgrund av händelserna i Ronna, att projektet inte kommit längre än det gjort.
– Min dröm är att arbetsplatsen ska ha ungefär 25 procent anställda med utländsk bakgrund, för det är så det ser ut i samhället. Det är kanske inte realistiskt, men 5–10 procent skulle innebära en stor förändring i allmänhetens bild av polisen, tror hon.
Men även polisens bild av invandrare påverkas av hur arbetsplatsen ser ut i etniskt avseende. Jeanette Halmedal, civilanställd och chef för receptionen, noterade skepsis från såväl poliser som civilanställda vid projektets början.
– Det kommenterades att de projektanställda kan gå in i alla register. Och det fanns de som undrade om man kan lita på en syrian. De hade aldrig känt någon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.