Komplexa brottsupplägg mot bidragssystem
Bidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
Det pågår en omfattande brottslighet inom välfärdssektorn, enligt rapporten från de myndigheter som samarbetar för att motverka organiserad brottslighet. Uppläggen handlar ofta om att kriminella lyckas få ut statliga ersättningar av olika slag utan att egentligen ha rätt till pengarna. Enligt rapporten är den här typen av organiserad brottslighet komplex och det krävs många olika kompetenser för att bekämpa den. Myndigheternas gemensamma arbete ökar förutsättningarna att komma åt brottsuppläggen.
”Det är organiserad kriminalitet som genom avancerade brottsupplägg kommer åt pengar från våra offentliga system. Genom att myndigheter samverkar och delar information med varandra har vi fått en ökad förmåga att komma åt brottsuppläggen och lagföra gärningsmännen”, kommenterar Linda H Staaf vid Polisen rapportens slutsatser i ett pressmeddelande.
Brotten inom assistansersättningen fortsätter och enligt myndigheterna kvarstår problematiken. De ansvariga gör på kort tid stora ekonomiska vinster på sina upplägg, som går ut på att överdriva assistansbehovet och sedan utföra mindre assistans än man har begärt ersättning för, eller inte utföra någon assistans överhuvudtaget. Enligt rapporten förekommer organiserad verksamhet där personer med funktionsnedsättningar hämtas till Sverige för att ansöka om assistansersättning.
”System som omsätter mycket pengar riskerar att locka till sig brottslighet. Detta är pengar som är avsedda för människor i behov av stöd och hjälp, all form av brottlighet mot dessa system är beklämmande. Det finns också systemhotande konsekvenser om välfärdsbrottsligheten tillåts utarma människors tilltro till socialförsäkringen i stort”, kommenterar Per Eleblad på Försäkringskassan följderna av brottsligheten i pressmeddelandet.
Enligt Ekobrottsmyndigheten använder kriminella ofta företag som verktyg för att undanhålla skatter och avgifter eller tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på felaktiga grunder. I flera större ekobrottsutredningar utgör företag själva kärnan i brottsupplägget.
”Ett företag erbjuder ofta en legitim fasad att dölja den brottsliga verksamheten bakom samt möjligheter att tvätta brottsvinster. Samtidigt är företag en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Under flera års tid har man successivt lättat på kraven på aktiebolag i syfte att stimulera tillväxt. Tyvärr är baksidan av de lättade kraven och viljan att förenkla för hederliga företagare en ökad risk att företag används som brottsverktyg av kriminella”, konstaterar Torbjörn Rosén på Ekobrottsmyndigheten.
Välfärdsbrott
En myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet sammanställs vartannat år och ligger till grund för inriktningen i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet.
Lägesbilden tas fram av Nationellt underrättelsecentrum (Nuc) och bygger på uppgifter/underlag från de tolv samverkande myndigheterna och från 2019 även på uppgifter från de nio nätverksmyndigheterna.
Definitionen av organiserad brottslighet är enligt den myndighetsgemensamma satsningen är att det ska röra sig om:
1. Minst två personer som
2. Varaktigt över tid
3. Begår allvarliga brott i samarbete
4. I syfte att uppnå ekonomisk vinning
Källa: Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.