Kollegan fick gå utan förklaring
När en anställd med säkerhetsklassad tjänst inte fick behålla sina arbetsuppgifter utan att få veta varför väckte det oro på MSB. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.
Redan i dag har tiotusentals anställda på landets arbetsplatser säkerhetsklassade tjänster. Och fler blir det när en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla 1 april.
Den nya lagen innehåller flera förändringar. En av dem är att det blir tydligare att även privata företag med verksamhet inom exempelvis elförsörjning, datatrafik, spårtrafik och annan infrastruktur omfattas.
Säkerhetsskyddslagen ska skydda Sverige mot hot som spioneri, sabotage och terrorism och ersätter nuvarande lag från 1996.
Jan Karlsson är STs avdelningsordförande på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Han menar att det är nödvändigt att höja ribban, inte minst på MSB som är en del av totalförsvaret.
– Det är bland annat rapporter från Försvarets radioanstalt, Säpo och Försvarsmakten som ligger till grund för att säkerhetskraven har skärpts.
På MSB är så gott som samtliga tjänster säkerhetsklassade, vilket det finns goda skäl till, anser Jan Karlsson.
Men när en kollega och ST-medlem för en tid sedan fick besked om att hen inte kunde ha kvar sina arbetsuppgifter efter en förnyad säkerhetsprövning väckte det stor oro bland arbetskamraterna, berättar han.
– Varken jag eller medlemmen själv fick veta orsaken. Personen var väldigt uppskattad bland sina kolleger och det kändes mycket främmande att det kunde gå på detta vis.
Händelsen gjorde att många arbetskamrater ifrågasatte tryggheten i sin egen anställning, säger Jan Karlsson.
– Känslan bland medlemmarna var att säkerhetsskyddschefen kunde komma över ens tröskel vilken dag som helst och säga att nu är det dags för dig att gå hem.
Jan Karlsson förklarar att situationen var svår att hantera både för facket och för arbetsgivaren.
– Jag kunde inte bedöma om beslutet att stänga av medlemmen var korrekt eller inte utifrån mitt fackliga uppdrag. Jag hade ju inget att ta ställning till!
Det är detta och flera liknande fall som har fått ST och andra fackförbund att reagera.
– Säkerhetsskyddslagen sätter arbetsrätten ur spel. Den tar inte hänsyn till lagen om anställningsskydd och ger inte heller rätt till information via medbestämmandelagen, säger STs förbundsjurist Jessica Berlin.
Säkerhetsprövningarna ger också arbetsgivarna en vidsträckt insyn i integritetskänsliga uppgifter om anställdas privatliv, vilket hon tycker är problematiskt.
För att få en tjänst i de två vanligaste säkerhetsklasserna, 2 och 3, brukar man få frågor om sådant som ekonomi, umgänge och alkoholvanor. Men intervjuerna kan också handla om skilsmässor, vårdnadskonflikter eller om man är besviken på sin arbetsgivare.
Dessutom genomförs en registerkontroll i polisens belastningsregister, misstankeregister och i Säpos register. I de båda högsta säkerhetsklasserna, 1 och 2, kan även personens partner granskas.
I många fall görs uppföljande säkerhetsprövningar under anställningens gång, men det har hittills inte varit obligatoriskt.
Den som inte klarar säkerhetsprövningen kan i vissa fall omplaceras, men riskerar också att helt stängas av från arbetsplatsen. Ibland utan att få veta orsaken.
– Då det handlar om arbetsuppgifter som anses vara viktiga för svensk säkerhet kan man inte ha kvar någon som till exempel riskerar att bli utsatt för utpressning. Men att ha spelskulder eller en kriminell partner kan inte vara saklig grund för uppsägning vid en arbetsrättslig prövning, menar Jessica Berlin.
Säpo lämnar inte ut uppgifter på antalet säkerhetsklassade tjänster, men enligt de senaste officiella siffrorna gjordes 108 701 registerkontroller under 2017. Enligt Säpo rörde merparten säkerhetsklassade befattningar.
Och att fler tjänster kommer att säkerhetsklassas står klart – både på grund av säkerhetsläget i sig och den kommande lagändringen.
I den nya lagen har området för vad som kan vara skyddsvärt breddats. Hittills har det i första hand gällt hemligstämplade uppgifter, men nu förstärks skyddet av vad som kallas annan säkerhetskänslig verksamhet – som exempelvis samhällsviktiga it-system. Regeringen anger bland annat avreglering och konkurrensutsättning av samhällsviktig verksamhet som skäl.
En annan skillnad är att i princip alla befattningar som i dag bara fordrar registerkontroll ska placeras i en säkerhetsklass.
Dessutom måste alla som redan har säkerhetsklassade tjänster säkerhetsprövas på nytt senast 2024. Därutöver ska det göras kontinuerliga uppföljningar.
På Arbetsgivarverket, som är arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter, har man märkt av att fler tjänster blivit säkerhetsklassade.
– Men om det beror på den nya lagen eller säkerhetsläget kan jag inte svara på, säger chefsjuristen Hedda Mann.
I ett remissvar har Arbetsgivarverket understrukit att lagen bör användas restriktivt.
– Det står i förarbetena och det är viktigt att det verkligen blir restriktivt, eftersom lagen påverkar både kompetensförsörjningen och anställningstryggheten. Säkerhetsskyddet är förstås jätteviktigt, men det är inte det enda intresset.
Om någon inte klarar säkerhetsprövningen anser Hedda Mann att det bästa är att försöka hitta en omplacering till en tjänst som inte är säkerhetsklassad.
– Men om det inte finns någon sådan har man inget annat val än att upplösa anställningsförhållandet, antingen genom en överenskommelse eller genom att faktiskt säga upp personen.
Att det inte finns någon rätt till partsinsyn är också problematiskt, anser Hedda Mann.
– Om jag säger upp en arbetstagare vill hon med rätta veta varför.
Hedda Mann tror också att det kan bli svårare att hitta rätt kompetens med den nya lagen.
– Du kan vara lämplig för arbetsuppgifterna som sådana, men vara sårbar av andra orsaker, till exempel svag ekonomi.
Men någon samlad bild av hur myndigheterna påverkas av lagändringen finns inte på Arbetsgivarverket.
Det gör det inte heller inom Branschföreningen tågoperatörerna, som är knuten till arbetsgivarorganisationen Almega.
– Vi väntar på Säpos föreskrifter, men de kommer inte innan lagen trätt i kraft, säger Jan Sjölund som är säkerhetschef på SJ och leder en arbetsgrupp om säkerhet inom branschföreningen.
STs Jessica Berlin trycker också på vikten av att lagen måste användas restriktivt.
– Men det ser inte så ut. Vi har hört om säkerhetschefer som vill göra hela byggnader till skyddsobjekt, vilket betyder att alla som vistas där måste säkerhetsprövas.
Jessica Berlins förhoppning är att någon ST-medlem som inte klarat säkerhetsprövningen vill driva sitt fall till Arbetsdomstolen så att man får ett prejudikat. Men hittills har ingen varit beredd att gå så långt.
– Jag tror att det kan vara ett svårt steg att ta. Man kanske känner sig skamsen eller tänker att man säkert gjort något dumt någon gång i livet. Tänk dig själv att tvingas lämna arbetsplatsen och nästan bli betraktad som kriminell!
Säkerhetsskyddslagen i korthet
● Säkerhetsskyddslagen gäller för den som ”till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd”.
● Med säkerhetsskydd avses ”skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddskvalificerade uppgifter.”
● Tjänster kan säkerhetsklassas för att förebygga att personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt kan få tillgång till säkerhetskänslig information.
● Det är den som bedriver en säkerhetskänslig verksamhet som ska utreda behovet av säkerhetsskydd.
● Det finns tre säkerhetsskyddsklasser där 2 och 3 är de vanligaste. Placering i den högsta säkerhetsklassen, klass 1, ska godkännas av regeringen.
● Indelningen är beroende av hur hemliga uppgifter det gäller och vilken skada för Sveriges säkerhet det kan medföra om uppgifterna röjs.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
