Klagan på seg domstol kan bli möjlig
Människor som tvingas vänta länge på domstolsbeslut ska få möjlighet att agera gentemot domstolen, enligt nya utredningsdirektiv från regeringen.
Utredningen ska även bedöma om domstolarnas chefer, lagmännen, behöver större befogenheter att skynda på handläggningen av enskilda ärenden.
Bakgrunden till att frågan utreds är att allt fler svenskar vänder sig till Europadomstolen med klagomål om att deras rättsliga ärenden inte avgjorts i rimlig tid.
Klagande har fått skadestånd
Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller som lag i Sverige, och den ger medborgarna rätt till domstolsprövning inom skälig tid. Det finns numera fall där klagande fått rätt till skadestånd på grund av den långa väntetiden.
Konventionen säger också att den som tvingas vänta alltför länge på ett avgörande ska ha en nationell instans att vända sig till.
Norge, Finland och Danmark har infört eller håller på att införa bestämmelser som ska sätta press på domstolarna, exempelvis att en part kan begära att rätten slår fast ett datum för huvudförhandling.
Men Sverige har inga sådana regler. Här kan allmänheten vända sig till Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern, men de uttalar sig ogärna om pågående mål. I bästa fall kan den enskilde få ekonomisk kompensation i efterhand.
Det regeringen nu tänker sig är att införa ett förfarande där den som vill klaga till att börja med vänder sig till domstolens chef.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.