A-kassa tvingas betala stort skadestånd
A-kassan lämnade ett felaktigt besked. Nu får den drabbade kvinnan 85 000 kronor i skadestånd, efter beslut av Justitiekanslern.
Kvinnan var med i akademikernas a-kassa och fick 580 kronor per dag när hon blev arbetslös. Hon gick en arbetsmarknadsutbildning och fick därefter starta eget-bidrag, men eftersom företaget inte bar sig ringde hon a-kassan igen.
Hon fick i telefonsamtalet beskedet att hon kunde vänta i flera månader med att söka a-kassa utan att förlora sin tidigare dagpenning. Men trots att hon sökte inom den angivna tiden sänktes ersättningen till 320 kronor per dag.
Justitiekanslern, JK, har nu prövat fallet och ger kvinnan rätt. Det utdömda skadeståndet på drygt 85 000 kronor motsvarar skillnaden mellan det a-kassan betalat ut och det kvinnan skulle ha fått om ansökan kommit in i tid.
JK-beslutet är principiellt intressant eftersom det slår fast att man måste mildra beviskraven på kvinnan vad gäller de uppgifter hon själv lämnat till a-kassan – uppgifter som låg till grund för kassans besked. Det är alltid svårt att bevisa vad som sagts i ett telefonsamtal, och enligt JK måste det räcka att det är mer sannolikt att hon lämnat korrekta uppgifter än att hon inte gjort det.
Det finns ingen praxis från Högsta domstolen att utgå från i ett fall som detta.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, hävdar i ett yttrande till JK att kvinnan inte borde få ersättning, eftersom hon inte kan bevisa vad som sagts.
– Men vi anser att man ska ha en viss bevislättnad, säger Martin Rhodin på JK.
Det är dock inte självklart att beslutet får betydelse för domar i de allmänna domstolarna framöver, eftersom Justitiekanslern inte är en praxisbildande myndighet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
