A-kassa kan baseras på inkomst
I framtiden ska rätten till a-kassa grundas på inkomst i stället för arbetad tid, föreslår en utredning. TCO är positivt till att fler därmed kan få a-kassa, men efterlyser en höjning av taken i ersättningen.
När regeringen i februari 2018 tillsatte en utredning om en ny arbetslöshetsförsäkring var ett av målen att fler skulle kunna kvalificera sig för ersättning från a-kassan. Bara drygt fyra av tio arbetslösa har med dagens regler möjlighet att få a-kassa.
Men förslaget innebär inte att flertalet arbetslösa blir berättigade till a-kassa. Enligt utredningens egna beräkningar skulle antalet som kan få a-kassa ökas med omkring 40 000 personer per år med det nya förslaget. Om de nya reglerna hade gällt 2019 hade exempelvis 282 000 arbetslösa kunnat få ersättning. Med nu gällande regelverk fick 241 000 personer a-kasseersättning.
Förslagets grund är att den som haft en inkomst på minst 120 000 kronor det senaste året och minst 10 000 kronor i månaden under fyra av årets månader ska ha rätt till a-kassa. Från den huvudregeln finns undantag med lindrigare krav för den som är ny eller återinträdande på arbetsmarknaden. Därutöver föreslås särskilda beräkningsregler för företagare och så kallade kombinatörer med flera jobb.
Det nya beräkningssättet, med inkomst i stället för arbetade timmar som grund, har förenklats tack vare att arbetsgivarna numera är skyldiga att lämna inkomstuppgifter för sina anställda på individnivå.
Ersättningens storlek baseras bland annat på tidigare inkomst, med ett inkomsttak på 25 000 kronor. Men även tiden i arbetslöshet och medlemskap i en arbetslöshetskassa påverkar nivån:
- Den som varit med i en a-kassa i minst tolv månader får 80 procent av tidigare inkomst (med ett tak på 25 000 kronor som ersättningsgrundande inkomst).
- Medlemskap i 6-12 månader berättigar till ersättning på 65 procent.
- Den som varit medlem kortare tid eller inte är medlem i en a-kassa får 50 procent.
Nivåerna gäller under de första 100 dagarna som arbetslös, därefter sker en nedtrappning i enlighet med januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Efter 100 dagar sänks nivån med 10 procentenheter, och efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen med ytterligare fem procentenheter.
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson, till vardags generaldirektör för Institutet för studier i arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, föreslår också att den maximala ersättningstiden på 300 dagar endast ska gälla dem som haft kontinuerliga inkomster under hela det år som föregick arbetslösheten. De som inte har samma kontinuitet i inkomsterna får 100 eller 200 dagar.
Utredningsarbetet har komplicerats av att mer generösa regler med bland annat högre ersättningsnivåer har införts tillfälligt på grund av coronapandemin, konstaterar Maria Hemström Hemmingsson. Fackliga företrädare har framfört att de reglerna borde permanentas. Det anser exempelvis STs ordförande Britta Lejon.
– Åtgärderna under coronan har varit otroligt viktiga för att rädda ekonomin för många, säger hon. Många fler har också sökt sig till a-kassan, efter att ha gjort en kalkyl vid köksbordet och sett att man faktiskt får ut något av det. Om de tillfälliga reglerna inte får vara kvar tror jag inte att en reformerad a-kassa fyller så stor funktion.
Även TCOs ordförande Therese Svanström efterlyser i ett pressmeddelande en höjning av taket i a-kassan.
Både Britta Lejon och Therese Svanström är dock positiva till att fler grupper kommer att omfattas av a-kassa med förslaget. Britta Lejon tror också att den förenklade administration som följer med en övergång till inkomstgrundad a-kassa kan innebära stora lättnader för medlemmarna.
– Då behöver man inte längre jaga arbetsgivare för att få dem att fylla i rätt uppgifter. Det vet vi är en källa till många fel, och därmed till att många får vänta länge på sin ersättning.
Hon är däremot, i likhet med TCO, kritisk till avtrappningen av ersättning efter en tids arbetslöshet.
– Det är olyckligt och bidrar inte till en robust a-kassa som en omställningsförsäkring. Jag hoppas att remissrundan och verkligheten kan påverka förslaget i den delen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
