Jordbruksverket krigsplacerar alla tillsvidareanställda
Jordbruksverket har beslutat att krigsplacera samtliga tillsvidareanställda medarbetare. Syftet är att åstadkomma en robust livsmedelsproduktion i händelse av kris eller krig. ”I grund och botten handlar krigsplaceringen alltså om att säkerställa att vi har mat på bordet – oavsett hur omvärlden ser ut”, framhåller generaldirektör Christina Nordin i ett pressmeddelande.
Tidigare har ett mindre antal medarbetare vid Jordbruksverket varit krigsplacerade, men beslutet att krigsplacera samtliga tillsvidareanställda gör det möjligt för myndigheten att upprätthålla verksamheten även om regeringen sätter landet i så kallad höjd beredskap, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
”Det är ett viktigt beslut, samtidigt som det egentligen inte innebär någon direkt förändring. Det betyder bara att vi ska fortsätta arbeta även under oroliga tider”, understryker generaldirektör Christina Nordin, som fattat beslutet.
Jordbruksverket är en av de 60 beredskapsmyndigheter som pekats ut som särskilt viktiga för Sveriges civila försvar. Som beredskapsmyndighet ska Jordbruksverket så långt som möjligt kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet även vid höjd beredskap.
De anställda som är krigsplacerade har tjänsteplikt, vilket innebär att de ska gå till sina arbetsplatser och arbeta även vid höjd beredskap. Det kan också innebära att en medarbetare får andra arbetsuppgifter än de vanliga.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
