JK: Visselblåsarlag kan avskräcka
Den föreslagna visselblåsarlagen ska stärka skyddet för anställda som larmar om missförhållanden på jobbet. Men Justitiekanslern befarar att förslaget paradoxalt nog riskerar att minska viljan att säga ifrån.
I maj lämnades utredningen ”Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden” till regeringen.
Justitiekansler Anna Skarhed konstaterar i ett remissyttrande att den nya skyddslagstiftningen ska gälla parallellt med redan existerande meddelarfrihet och meddelarskydd. Men det föreslagna skyddet är inte lika långtgående.
Risken finns därför att vissa anställda, som redan har grundlagsstadgad meddelarfrihet, tror att det endast är den nya lagstiftningen som gäller, resonerar justitiekanslern.
”I så fall skulle lagen kunna minska arbetstagares benägenhet att påtala missförhållanden” skriver justitiekanslern i remissyttrandet.
Den föreslagna lagändringen är tänkt att endast stärka skyddet för arbetstagare som slår larm om ”allvarliga missförhållanden”. Begreppet är svårt att tolka för den enskilde, anser justitiekanslern.
Utredningen konstaterar att det är vanligt att anställda låter bli att slå larm om allvarliga missförhållanden på jobbet. Enligt lagförslaget förväntas den anställde först och främst slå larm inom arbetsplatsen. Den som slår larm har rätt att förbli hemlig. Om arbetsgivaren svarar med repressalier ska den anställde ha rätt till skadestånd.
Meddelarskydd innebär att man har rätt till anonymitet när man larmar till media. Visselblåsning är när man antingen larmar inom företaget eller till en instans utanför företaget som företaget valt ut.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.