JK: ”Stötande” förslag om spionerilag
Justitiekansler Anna Skarhed, JK, sällar sig till kritikerna av ett förslag om nya bestämmelser mot spioneri. Enligt JK skulle delar av förslaget kunna ”strida mot den grundlagsfästa svenska traditionen av öppenhet”.
Regeringens utredare Runar Viksten har föreslagit nya regler i brottsbalken och grundlagarna för tryck- och yttrandefrihet för att förstärka skyddet för uppgifter kring Sveriges deltagande i internationella samarbeten för fred och säkerhet. Det kan bland annat gälla samarbeten inom FN, Nato eller EU.
Den som röjer sådana uppgifter på ett brottsligt sätt ska enligt utredningens förslag kunna dömas för det nya brottet utlandsspioneri. En förutsättning är att brottet görs för att gynna en ”främmande makt eller sammanslutning”, en annan är att Sveriges relationer till andra länder eller mellanfolkliga organisationer kan skadas allvarligt på grund av brottet.
Justitiekansler Anna Skarhed anser att förslaget både är oklart och kan leda fel. En invändning är att ”främmande makt eller sammanslutning” kan reagera oproportionerligt hårt på att uppgifter röjs, vilket skulle kunna leda till att handlingar straffas som annars inte skulle vara straffbara i Sverige. Hon påpekar också att det är många led mellan handlingen och den eventuella konsekvensen i form av sämre relationer, led som i många fall inte kan förutses av gärningsmannen.
Utredningen föreslår också utvidgat straffansvar för brott mot tystnadsplikten, vilket enligt Anna Skarhed är ”mycket problematiskt”. Utredaren Runar Viksten vill att den som är på utlandstjänstgöring och bryter mot lokala sekretessregler ska kunna dömas i svensk domstol för brott mot tystnadsplikten. Det framstår som orimligt, skriver Anna Skarhed, med tanke på att sekretessen i andra länder kan vara mycket mer omfattande än den är i Sverige:
”Att i dessa fall i svensk rätt straffbelägga ett röjande av sådana uppgifter skulle kunna ge direkt stötande resultat och också strida mot den grundlagsfästa svenska traditionen av öppenhet.”
Den som lämnar hemliga uppgifter direkt till media för publicering kommer inte att kunna dömas för brott mot tystnadsplikten, bedömer Anna Skarhed.
Utredningen föreslår att utlandsspioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift även ska utgöra tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott. Det har svenska medieorganisationer reagerat skarpt emot. Justitiekanslern tycker dock att det är rimligt, förutsatt att en ny lagstiftning blir mer restriktiv och tydlig än utredningens förslag.
Men hon ser en risk att granskningar av missförhållanden utomlands, till exempel vid insatser där Sverige deltar, i praktiken hindras. Därför måste skadebedömningen bli så förutsebar att de inblandade kan bedöma om de riskerar straff eller ej när de hanterar hemliga uppgifter, understryker JK.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
