Invandrare får mindre av välfärdssystemen
Invandrare löper dubbelt så stor risk som infödda svenskar att hamna under fattigdomsgränsen, visar en studie från Arbetslivsinstitutet.
Det är ett välbekant faktum att det är svårare för människor som är födda i utlandet att komma in på arbetsmarknaden i Sverige jämfört med mindre reglerade arbetsmarknader som USAs och Storbritanniens. I teorin ska i stället de allmänna välfärdssystemen skydda inkomsten för nykomlingar till Sverige.
Nu visar en undersökning av sociologen Mikael Hjerm att även dessa skyddsnät fungerar sämre för utlandsfödda än för infödda svenskar. Om man jämför arbetslösa svenskar och invandrare har en dubbelt så stor andel av invandrarna en disponibel inkomst under nivån för socialbidrag. Bland invandrare som varit i Sverige i upp till tio år är andelen mer än tre gånger så stor som bland infödda svenskar.
Dessutom är arbetslösheten större bland utlandsfödda, och jobben är i betydligt större utsträckning tillfälliga anställningar.
Andra generationens invandrare har en starkare ställning på arbetsmarknaden och i socialförsäkringssystemen än de utlandsfödda, men svagare än infödda svenskars.
Den här gruppen är barn till de arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige före 1970-talets mitt. Det finns en risk att nästa ”andra generation” får det sämre, anser Mikael Hjerm, som framhåller att utanförskap efter etniska gränser är ”ett av de mest akuta och utmanande problem som den svenska välfärdsstaten står inför”.
Mikael Hjerm arbetar på Arbetslivsinstitutet och sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.