Arbetsdomstolen kom fram till att Södertörns högskola inte diskriminerade en döv sökande till en lektorstjänst. Anledningen var att de åtgärder som högskolan skulle ha behövt vidta inte bedöms som skäliga, enligt domen.
Bild: Södertörns högskola
Arbetsdomstolen kom fram till att Södertörns högskola inte diskriminerade en döv sökande till en lektorstjänst. Anledningen var att de åtgärder som högskolan skulle ha behövt vidta inte bedöms som skäliga, enligt domen.

Inte diskriminering neka döv lektorsjobb

DISKRIMINERING2017-10-12

Det var inte diskriminering när Södertörns högskola beslutade att inte anställa en döv sökande som lektor i offentlig rätt. Det kommer Arbetsdomstolen, AD, fram till i sin dom.

Södertörns högskola skulle anställa en lektor i offentlig rätt och när man bedömde de sökandes meriter fann högskolan att en person som var döv var den mest meriterade. Men att anställa en döv lektor skulle föra med sig en hel del kostnader för att anpassa arbetsplatsen efter funktionsnedsättningen. Högskolan kom fram till att det skulle kosta minst en halv miljon kronor extra per år att se till att lektorn hade tillgång till tolkstöd vid undervisning och möten inom högskolan. Därför avbröts rekryteringen.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, stämde staten inför AD. Enligt DO borde högskolan ha de ekonomiska och praktiska förutsättningarna att anställa mannen. Beslutet att inte anställa honom utgjorde därför enligt DO diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Men nu finner AD att det inte är skäligt att kräva att arbetsgivaren ska betala 520 000 kronor extra per år för att kunna anpassa arbetsplatsen till en person med funktionsvariationer. Det beloppet var det lägsta av flera beräkningar av hur stora de extra kostnaderna skulle bli, med hänsyn till vilka ersättningar som skulle utgå genom landstinget och Arbetsförmedlingen.

Enligt AD ger vare sig FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, EUs arbetslivsdirektiv eller diskrimineringslagen med dess förarbeten stöd för att det skulle vara skäligt att kräva att en arbetsgivare ska svara för åtgärder för tillgänglighet till en årlig kostnad om över 500 000 kr. Då har domstolen också tagit hänsyn till att det var fråga om en tillsvidareanställning hos en statlig myndighet med stor personalbudget.

”Arbetsdomstolens slutsats är därför att de åtgärder för tillgänglighet som högskolan hade behövt vidta för att kunna anställa NN inte är skäliga och att högskolan därför inte har diskriminerat NN när den avbröt anställningsförfarandet. DOs talan ska därför avslås”, skriver AD i sin dom.

Domstolen dömer också DO att betala rättegångskostnader med drygt 100 000 kronor till staten.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA