Ingves försvarar räntepolitiken

RIKSBANKEN2012-10-19

”Det finns risker förknippade med en alltför låg ränta under en lång tid”, skriver Riksbankens chef Stefan Ingves, när han i en debattartikel går in i diskussionen om reporäntan.

Riksbankschefen Stefan Ingves upplever att kraven på Riksbanken att föra en mer aktiv räntepolitik har intensifierats på senare tid. Utgångspunkten för kraven är att Riksbanken genom reporäntan kan påverka sysselsättningen kortsiktigt och tillfälligt.

”Dagens höga arbetslöshet är ett problem, men som riksbankschef kan jag inte bara agera kortsiktigt. Jag måste även ta ansvar för de långsiktiga konsekvenserna av dagens penningpolitik. Och det finns risker förknippade med en alltför låg ränta under en lång tid som inte går att bortse från”, skriver han i debattartikeln i Svenska Dagbladet.

Riksbankens förändringar av reporäntan får sina största återverkningar på ett par års sikt. Målet är att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Reporäntans nivå påverkar krediträntorna på hushållens lån, och hög skuldsättning kan inte ignoreras, oavsett om det gäller skulder i den privata eller den offentliga sektorn, skriver Stefan Ingves:

”När hushållen har stora skulder blir de sårbara för konjunkturnedgångar, räntehöjningar eller prisfall på bostäder. Med mindre kvar i plånboken köper hushållen mindre, efterfrågan i ekonomin minskar och företag tvingas säga upp anställda. Hög skuldsättning gör alltså ekonomin skör, vilket kan få förödande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetslöshet.”

Eftersom det inte finns andra fungerande verktyg för att effektivt hålla tillbaka skuldsättningen kan inte Riksbanken blunda för de konsekvenser som kan uppstå om den behåller en alltför låg reporänta under en lång tid, skriver Stefan Ingves:

”Om Riksbanken inte tar hänsyn till skuldsättningen hos hushåll och företag kan dessa konsekvenser bli mycket allvarliga. Vi bör därför hålla räntan på en nivå som gör att vi kan nå inflationsmålet och stabilisera sysselsättningen i ett långsiktigt perspektiv och med hänsyn till riskerna för finansiella obalanser.”

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA