Inget skadestånd för häktningstid
Den som sitter häktad längre tid än det fängelsestraff som senare utdöms har ingen självklar rätt till ersättning. Det har JK kommit fram till efter en anmälan från en person som drabbats av det.
En man från Skåne satt häktad i nästan 16 månader, i samband med att polisen utredde en narkotikahärva, skriver Sydsvenskan. När han sedan dömdes för medhjälp i tingsrätten blev straffet ett års fängelse. Normalt skulle det innebära frigivning efter åtta månader. Mannen fick alltså sitta inlåst dubbelt så länge som hans brottslighet motiverade.
Efter rättegången sökte han ersättning för den långa häktningstiden hos Justitiekanslern, JK. Men JK avslog ansökan. Det är bara den som är oskyldig som har ovillkorlig rätt till ersättning. Enligt JK Anna Skarhed är det en bedömningsfråga om man ska få ersättning när tiden i häkte blir längre än fängelsestraffet:
”Att sitta häktad i 16 månader är förskräckligt jobbigt. Och när han sen döms till ett år har jag full förståelse för att han tycker att han har suttit för länge. Det kan vi alla enas om – han har suttit för länge. Men nu pratar vi om skadestånd”, säger hon till Sydsvenskan.
Enligt JKs bedömning är skillnaden mellan häktningstid och fängelsestraff i det aktuella fallet inte tillräckligt stor för att motivera att staten betalar ersättning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.