Inget ramavtal om svenska molntjänster
Det går inte att skapa ett centralt ramavtal för webbaserade kontorstjänster för den offentliga sektorn. Den slutsatsen dras i en förstudie från Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet. ”Vi ser inte att marknaden finns”, säger Daniel Melin på inköpscentralen.
Det var fullt i lokalen för 115 personer när Daniel Melin och it-upphandlaren Arman Borghem presenterade en förstudie från Statens inköpscentral om möjligheten att upphandla ett ramavtal för molnbaserade tjänster för den offentliga sektorn.
Bakgrunden till att förstudien gjorts är bland annat att den amerikanska lagen Cloud act kan tvinga de stora amerikanska molntjänstleverantörerna Microsoft och Google att lämna ut svenska sekretessbelagda data.
Men svaret på frågan om det finns möjligheten att upphandla ett avtal blev nej.
– I dagsläget kan vi inte göra det, sade Daniel Melin vid presentationen. Det går inte att upphandla något som inte finns. Vi ser inte att marknaden finns med tillräckligt många aktörer för ett ramavtal.
Daniel Melin tror dock att läget kan förändras. Ett exempel han ser som en möjlig förebild är tyska Bundescloud, ett statligt dataservicecenter som myndigheter kan ansluta sig till. Bundescloud har i dag tjänster för fildelning och dokumenthantering, men bygger vidare för att klara kalkylhantering, videokonferenser och chatt.
– Vår övertygelse är att det går att bygga ett tillräckligt säkert, bra och funktionellt system. Men det kräver att offentlig sektor och marknad pratar med varandra.
Daniel Melin säger till Publikt att han tror att förstudien lyft på ett lock:
– Vem ska ta risken att utmana Google och Microsoft? Vi har gett branschen en öppning att agera. Frågan har tagit ett steg framåt.
Var ligger bollen nu?
– En möjlighet är att regeringen anser att det här är en viktig sak och tar tag i det. En annan är att ett antal myndigheter bildar någon form av samverkansgrupp som går i bräschen och som vi kan stötta.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
