Annons:

»Man är alltid förberedd på att något kan hända«, säger djurskyddshandläggare Barbro Iliou vid Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Bild: Mats Erlandsson
»Man är alltid förberedd på att något kan hända«, säger djurskyddshandläggare Barbro Iliou vid Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Hotad av hundägaren

LÄNSSTYRELSERNA2011-09-07

Länsstyrelsernas djurskyddshandläggare utsätts ofta för hot och våld, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Många gånger kommer hoten från missbrukare och människor med psykiska problem, säger handläggare som ST Press talat med.

Tre av fyra djurskyddshandläggare har känt sig hotade på arbetstid och var tredje har hotats efter arbetstid, enligt en enkätstudie som gjorts av studenten Helena Wästerlund vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Alla landets 227 djurskyddsinspektörer tillfrågades. Av dem svarade 87 personer, en svarsfrekvens på omkring 40 procent. Närmare 70 av dem hade hotats på jobbet.

Samlad bild saknas

Länsstyrelserna tog 2009 över ansvaret för djurskyddet från kommunerna. Eftersom länsstyrelserna saknar en gemensam centralmyndighet finns ingen samlad bild av arbetsmiljön. Men de fyra länsstyrelser som ST Press varit i kontakt med har alla haft incidenter med hot.

En av de drabbade är ST-medlemmen Barbro Iliou på Länsstyrelsen i Västmanlands län. Hon var ute hos en person som hade hundar i bur, vilket är förbjudet.

Hotfull stämning

– Stämningen blev hotfull, och personen började veva med sina kryckor mot oss. Vi åkte därifrån på en gång.

Djurskyddshandläggare Marie Tarin i Norrbottens län säger att hennes arbetsgrupp varit relativt förskonad, och att våld är sällsynt. Men hot av olika slag förekommer, alltifrån att någon säger något inlindat till att någon står med ett vapen eller tillhygge.

Kan vara missbrukare

– Vi kan ju göra omedelbara omhändertaganden av djur, och det kan upplevas som mycket kränkande. Ofta handlar det om människor som är sjuka eller missbrukare. Men jag känner som regel inte oro när jag åker ut.

De länsstyrelser som ST Press varit i kontakt med har utbildningar och genomgångar för handläggarna om hur de kan hantera hotfulla situationer.

I många fall åker man ut två och två vid oanmälda kontroller, och om man i förväg misstänker att det kan bli problem begär man assistans från polisen.

Även andra motåtgärder vidtas. I Norrbottens län har länsstyrelsen periodvis haft vakter utanför lokalerna, i Stockholms län har man förstärkt skalskyddet och i Västerbottens län har handläggare stundtals fått bära överfallslarm. I Västerbotten har två fall av hot lett till åtal och fällande domar för hot mot tjänsteman.

– Det var definitivt allvarliga fall, säger Annelie Grip Hansson, chef för djurskyddet i Västerbotten. Att folk är upprörda och arga är inte konstigt, det får man ta. Men det är en stor sak att ta steget till att hota.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA