Hot om återkrav ger resultat
Genom att hota med att kräva in hela studieskulden på ett bräde kan Centrala Studiestödsnämnden, CSN, förmå utlandssvenskar att betala av på sina studielån.
CSN har haft problem med cirka 15 000 utlandssvenskar som låtit bli att betala av på sina lån. I fjol fick CSN tillgång till nya metoder att tvinga utlandssvenskarna att göra rätt för sig. Dels förlängdes preskribtionstiden för studielån från 10 till 25 år, dels fick myndigheten möjlighet att kräva in återbetalning på en gång.
”Det är miljardbelopp det handlar om. De här personerna som är dåliga betalare i utlandet är skyldiga runt cirka tre miljarder kronor. Så att det är ju väldigt angeläget för hela trovärdigheten i studiestödssystemet att de här pengarna börjar trilla in till statskassan”, säger CSNs pressekreterare Klas Elfving till TT.
I början av det här året tog CSN kontakt med elva av de dåliga betalarna i Storbritannien, Norge och Finland med krav och hot om åtgärder. Sju av dem hört av sig och börjat betala av på sin skuld. Tre har myndigheten inte fått kontakt med, och de fallen dras nu inför domstol. Nyligen har myndigheten kontaktat ytterligare 19 personer.
”Vår signal till dem som bor i utlandet och inte vill betala på sina studielån är att vi kommer jobba betydligt mer aktivt med det här framöver”, säger Klas Elfving till Ekot.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.