Hon får ta notan för lånekarusellen

LETTLAND2009-06-02

Arbetsförmedlaren Maija Kalniske i Riga måste hålla hårt i plånboken — för att rädda svenska banker. Hittills i år har hennes inkomst minskat med tjugo procent. I juli kan hon förlora ännu mer.

Av:  Börge Nilsson

Lettlands ekonomiska kris beror på många år av höga löner i privata företag, konsumtion på kredit och en import som länge varit större än exporten.

Det är inte Maija Kalniske, 61, som stått för lyxkonsumtionen. Ändå får hon ta smällen.

Efter elva år som arbetsförmedlare på heltid i Riga tjänar hon 4 000 kronor i månaden efter skatt.

Den 1 april i år sänktes lönen med tio procent. Tidigare har extra utbetalningar vid semester och jul, motsvarande ungefär en och en tredjedels månadslön, dragits in. Det ger en sänkning på tjugo procent jämfört med före krisen.

– De pratar redan om att det kan bli fler sänkningar, säger hon uppgivet.

Sparpaket väntas efter val

De stora sparpaketen väntas efter 6 juni, när valen till EU-parlamentet och kommunerna är avklarade.

För att bevilja de lån som ska rädda Lettland kräver Internationella valutafonden, EU och länder som Sverige att statsutgifterna skärs ner. Budgeten ska minskas med upp till 40 procent. Enligt premiärminister Valdis Dombrovskis betyder det att 8 000 jobb i offentliga sektorn måste bort.

I dag är valutan knuten till euron. Ett alternativ vore att låta den flyta fritt. Det har Sverige motsatt sig eftersom banker som Swedbank och SEB lånat ut nästan 400 miljarder kronor i Baltikum, det mesta i euro. Om länderna devalverar kommer få att ha råd att betala sina räntor. Då riskerar svenska skattebetalare att få ta notan, eftersom Sverige gett sina banker ekonomiska garantier.

I stället genomgår nu Lettland vad som kallas en intern devalvering. Löner och kostnader ska ned. Det drabbar Maija Kalniske.

Regering och banker kritiseras

– Jag, min man och vår son har alla fått sänkt lön med minst tio procent. Vi måste spara på varenda utgift.

Som alla ST Press pratar med om krisen ger hon regeringen skulden. Samt de svenska bankerna.

– De skulle ha kontrollerat ekonomin bättre hos dem som de lånade ut pengar till.

Hennes dotter är en av dem som sitter i skuldfällan. Hon och hennes make köpte ett nybyggt hus när allt var som dyrast.

– Hittills har det gått bra men man vet aldrig, säger Maija Kalniske.

Fast värst är det på jobbet. Antalet arbetssökande per förmedlare har ökat från 200 till 1 000 under hennes elva år.

– Vi har fått sänkt arbetstid och den ska ned ännu mer. Vi jobbar över utan lön för vi vill göra ett bra jobb, men det räcker inte.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA