Hård press på Regeringskansliets anställda
Rysslands krig, Sveriges Nato-ansökan, ordförandeskapet i EU och en regering som omorganiserar – pressen är så hård att Regeringskansliets anställda blir sjuka. ”Läget är extremt”, säger Karina Åbom-Engberg, skyddsombud och avdelningsordförande för ST inom Regeringskansliet.
Den senaste tiden har varit extrem för Regeringskansliets anställda, säger Karina Åbom-Engberg. Arbetsbördan har ökat på grund av kriget i Ukraina, ansökan om medlemskap i Nato, ordförandeskapet i EU och de omorganisationer som följt på regeringsskiftet, som inrättandet av det nya klimat- och näringslivsdepartementet.
– Det är tufft över lag för hela myndigheten. Supertufft. Vi har en diskussion om arbetsbördan på varje samverkansråd som vi sitter med i, säger Karina Åbom-Engberg.
De anställda på Regeringskansliet svarar varje kvartal på en enkät om arbetsmiljön, en så kallad pulsmätning. I februari 2023 besvarade 82 procent av de 3 691 anställda enkäten. 56 procent bedömde att arbetsbelastningen på Regeringskansliet var eller kunde bli en riskfaktor, en ökning med 11 procentenheter på ett år. Andelen som bedömde arbetsbelastningen som en omedelbar riskfaktor ökade från 10 procent i januari 2022 till 15 procent i februari 2023.
Andelen som angett stress som en riskfaktor eller möjlig riskfaktor har ökat från 35 procent till 40 procent under samma period.
Som skyddsombud och avdelningsordförande för cirka 1 100 ST-medlemmar på Regeringskansliet blir Karina Åbom-Engberg ofta kontaktad av anställda med en problematisk arbetssituation.
– Vår HR-avdelning är kanske den som kämpar tyngst just nu med att anställa och med att ta hand om folk som sjukskriver sig. Jag ser många sjukskrivningar som kan misstänkas bli långtidssjukskrivningar och tyvärr ser jag dem ofta för sent. De borde fångas upp tidigare än vi gör i dag.
Karina Åbom-Engberg menar att ett tecken på att trycket hårdnat är att även de mest stabila delarna av myndigheten nu kontaktar facket, departement där det tidigare ”alltid rullat på”.
– Nu börjar de också höra av sig om arbetsbelastningen och att de blir otrevligt bemötta av cheferna när de ifrågasätter vissa saker som de ska göra.
Många är rädda för repressalier, säger Karina Åbom-Engberg
– Vi har verkligen en tystnadskultur. Folk vågar inte prata. Det är ofta jag får ett samtal efter 17, 17.30, när någon vill prata men då vill ses utanför myndigheten, som på något kafé. De vill inte bli sedda med mig, vare sig det är som skyddsombud eller som facklig företrädare.
Ett annat problem som enligt Karina Åbom-Engberg har börjat lyftas först under det senaste året är kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. På fackets initiativ ingår det nu i enkäten.
I årets mätning kryssade två procent av de svarande i att de varit utsatta för detta. Det betyder att mellan 60 och 70 personer uppgett sig vara utsatta.
– Det är för många. Och jag vet att de finns, jag har haft några riktigt tunga ärenden. Jag upplever att vi verkligen har ett problem med kränkande särbehandling, framför allt med sexuella trakasserier i vissa delar i vår myndighet, säger Karina Åbom-Engberg.
Pernilla Rosengren Johansson, vikarierande HR-direktör på Regeringskansliet, vill inte ställa upp på en intervju, utan har besvarat Publikts frågor via mejl. Hon framhåller att Regeringskansliet arbetar för att alla medarbetare ska ha en god och hållbar arbetsmiljö och att pulsmätningarna är ett verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men det går inte att dra slutsatser enbart baserade på dem, arbetsmiljödialogen med medarbetarna är central, menar Pernilla Rosengren Johansson.
”Signaler kopplade till medarbetares arbetsbelastning behöver vi fortsätta att följa för att få en bild av den upplevda arbetssituationen samt för att säkra att den inte leder till ohälsa och sjukskrivningar”, skriver hon.
Pernilla Rosengren Johansson anser att det är svårt att kommentera påståendena om att det råder en tystnadskultur på Regeringskansliet:
”Det här är inte uppgifter jag känner till eller som har kommit till mig genom fackliga representanter i Regeringskansliet.”
Pernilla Rosengren Johansson understryker också att trakasserier och kränkande särbehandling inte får förekomma på Regeringskansliet. Hon skriver att det är viktigt att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper och att det förebyggande arbetet ständigt pågår, och att HR-enheten kan vara ett stöd vid behov, liksom företagshälsovården.
”Det här är frågor som vi ser väldigt allvarligt på och uppmanar att den som känner sig utsatt vänder sig till närmaste chef, fackrepresentant, arbetsmiljöombud eller skyddsombud, så att en utredning kan genomföras och medarbetaren få stöd”, skriver hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
