Hård JO-kritik mot Kriminalvårdens modulhus
Kriminalvårdens snabbyggda ”modulhus” i Borås håller inte måttet, anser Justitieombudsmannen, JO. Efter en oanmäld inspektion konstaterar JO Katarina Påhlsson att cellerna – oftast dubbelbelagda – är för små, att toaletterna saknar riktig dörr och att de anställda mestadels är i personalutrymmet.
För att klara det ökade behovet av platser i anstalter och häkten har Kriminalvården låtit bygga ett stort antal snabbproducerade modulhus, i väntan på att mer permanenta byggnader ska bli klara. Totalt är drygt 600 platser byggda eller på planeringsstadiet.
På anstalten Borås finns två sådana avdelningar med sammanlagt 56 platser. Nu framför JO skarp kritik efter en inspektion av lokalerna och verksamheten.
JOs inspektion har gjorts utifrån Sveriges anslutning till ett tilläggsprotokoll till FNs tortyrkonvention, Opcat. Opcat ska förebygga grym och förnedrande behandling av frihetsberövade, och innefattar bland annat krav på minimiytor i celler för intagna. Dessa krav klarar inte anstalten i Borås, eftersom flertalet rum är dubbelbelagda.
Dubbelbeläggningen var inte planerad från början. Den har bland annat lett till att cellernas toaletter inte går att skilja av från golv till tak. ”Det måste beskrivas som ovärdigt för bägge intagna att behöva befinna sig inom den begränsade yta som en cell utgör, när en av dem använder ett toalettutrymme utan ordentlig dörr”, kommenterar JO Katarina Påhlsson situationen.
Hon är också kritisk till att byggnaden är konstruerad så att personalutrymmena är åtskilda från bostadsenheterna, vilket kan ha bidragit till att de anställda tillbringar större delen av arbetstiden utan kontakt med de intagna. ”Det är mycket bekymmersamt om det i modulhusen utvecklas ett arbetssätt som innebär att personalen undviker att gå in i de intagnas utrymmen”, skriver JO i beslutet. Det kan enligt JO förstärka spänningar och öka risken för incidenter, och går på tvärs mot intentionerna i fängelselagen.
Problemet förvärras enligt JO av att en stor andel av personalen är nyanställd. I intervjuer med anställda framkom att det förekommer pass där en enda erfaren anställd tjänstgör tillsammans med flera nyanställda.
Vid inspektionen framgick även att det var så bråttom att ta emot interner att personalen inte fick någon tid att öva i lokalerna. Det är inte godtagbart att tillämpa ett så pressat tidsschema, skriver Katarina Påhlsson.
STs avdelningsordförande inom Kriminalvården, Joachim Danielsson, anser att det finns fog för flera delar av JOs kritik, framför allt i fråga om planeringen.
– Vi har under en längre tid gått från låg till hög beläggning, med dubbelbeläggningar på de flesta håll. Man borde ha sett det komma och tagit höjd för det. Då hade det kanske det inte hade blivit så kännbart som det är nu. I stället lades ett stort antal platser ned, säger han.
Kriminalvården har lärt sig av misstaget och ser numera till att det finns tid till övning, säger myndighetens pressekreterare Ulf Mossberg till Publikt angående JOs kritik mot bristen på möjlighet för personalen att öva i de nya modulhusen på Boråsanstalten.
Det är givetvis allvarligt om det saknas tid för övning, menar Joachim Danielsson.
– Samtidigt vill jag vara sparsam med hård kritik mot myndigheten, för man har försökt hantera situationen utifrån omständigheterna. Vi måste erbjuda en anstaltsplats senast sju dagar efter att en dom vunnit laga kraft. Vi kan inte sätta en lapp på dörren och säga att det är fullt, säger han.
Viktoria Rydholm, enhetschef på Kriminalvårdens fastighetsenhet, understryker att modulhusen inte återspeglar myndighetens långsiktiga mål.
– De är framtagna för skyndsam etablering. Tiden har varit det centrala, säger hon.
Modulhusen kan dock enligt planeringen komma att användas i mer än tio år.
Vad gäller JOs kritik mot personalens bristande närvaro bland klienterna påpekar Viktoria Rydholm att inspektionen gjordes kort efter öppnandet.
– Jag vet att de arbetar med fortlöpande förbättringar, i själva byggnaden, men också i arbetssättet.
I projekteringen av nya, permanenta lokaler inom Kriminalvården är den generella inriktningen att göra celler för två personer, säger hon. Bostadsrummen blir då större, och även de allmänna ytorna anpassas.
– Men varje projekt bedöms separat, och det finns en medvetenhet om att inte alla intagna kan dela rum med en annan person, säger Viktoria Rydholm.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
