Han får kritik för sina dubbla roller
Gunnar Anderzon leder ett projekt som beviljas pengar av Svenska ESF-rådet. Han sitter också i rådets övervakningskommitté. »Jag kan inte se någon situation där jävsfrågan blir aktuell«, säger han. Men STs Susanna Holzer anser att tjänstemännen hamnar i en svår sits.
Svenska ESF-rådet är en myndighet som har 12 miljarder kronor från Europeiska socialfonden att fördela under perioden 2014–2020. Projekten medfinansieras av de svenska aktörerna.
Projektens kvalitet och effektivitet granskas av Övervakningskommittén, en fristående myndighet under regeringen med ledamöter från myndigheter och organisationer.
2012 inleddes projektet Plug In av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i 47 kommuner. 2015 sökte SKL pengar för ytterligare tre år till »Plug In 2.0«, och beviljades 99 915 060 kronor från ESF-rådet. Projektets syfte är bland annat att minska skolavhoppen, och projektledare har sedan starten varit SKLs Gunnar Anderzon. Han sitter också som SKLs representant i Övervakningskommittén och dess arbetsutskott.
Gunnar Anderzon säger att han själv tog upp jävsfrågan 2012 utan att möta några invändningar:
– Jag kan inte se någon situation då jävsfrågan blir aktuell. Jag har inte den delegationen här på SKL att jag kan påverka pengafrågorna och Övervakningskommittén hanterar inte enskilda projekt.
Om jäv vore tillämpligt tror han att många av ledamöterna är i jävsliknande situationer som företrädare för verksamheter som drar nytta av ESF-pengar:
– Jag kan förhoppningsvis bidra med en kunskap som inte många här på SKL har. Det vore helt orimligt att sätta personer utan kunskap om ESF i kommittén.
Även ESF-rådets föredragande Mats Andersson säger till Publikt att Övervakningskommittén inte beslutar om projektmedlen och att man inte såg
något jävsproblem när Plug In beviljades pengar.
Susanna Holzer i STs avdelningsstyrelse vid ESF-rådet känner väl till fallet med Plug In och Gunnar Anderzons dubbla roller:
– Han är spindeln i nätet på SKL, som är den största aktören – klart att man vill hålla sig väl med honom.
Jäv och att någon sitter på dubbla stolar ser hon som ett problem för medlemmarna:
– Det sätter tjänstemännen i en svår sits där de kan bli utsatta för påtryckningar. Korruption handlar ju inte bara om pengar, utan också om förmåner, kontaktnät och fördelar i karriären. Det är en gråzon där påtryckningarna inte behöver vara uttalade, men våra medlemmar sätts i en frestande position.
Statskontorets Johan Mörck, som leder myndighetsnätverket mot korruption, menar att frågan om jäv generellt är komplex:
– Även om det inte alltid är ett klart regelbrott kan dubbla stolar ibland vara olämpligt. För att veta när en intressekonflikt eller jäv ska anmälas krävs att den enskilde har en etisk kompass, säger Johan Mörck, som önskar att myndigheterna jobbade mer proaktivt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
