Halvering av antalet kommuner med lokalkontor
När 2020 är slut kommer Arbetsförmedlingen att ha kontor i 106 av landets 290 kommuner, enligt en ny rapport. I början av 2019 fanns det kontor i 218 kommuner. ”Från arbetsgivarens håll har man för stor tilltro till att alla kan klara sig med distansstöd”, säger STs avdelningsordförande Åsa Johansson till Publikt.
Under förra året bestämde sig Arbetsförmedlingen för att lägga ned kontoren på 132 orter, något som Publikt skrivit om tidigare. Efter det fick man i uppdrag av regeringen att förklara hur lokal närvaro skulle säkerställas.
I början av 2019 fanns det minst ett lokalkontor i 218 av landets 290 kommuner. När 2020 är slut kommer det i stället att finnas kontor i 106 kommuner, enligt en rapport som Arbetsförmedlingen nu har lämnat in till regeringen.
– Många av våra medlemmar har fått avsluta sin anställning eller fått betydligt längre resor till arbetet. Våra medlemmar har också signalerat att det här ur ett medborgarperspektiv, för personer med behov av stöd, kan innebära en försämring, säger Åsa Johansson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen till Publikt.
Men trots att antalet kommuner med lokalkontor mer än halveras är den lokala närvaron ändå säkrad, enligt myndigheten. Vid årets slut kommer man att ha 88 kontor med fast bemanning och 24 så kallade inresekontor, som personal reser till regelbundet, skriver man.
Dessutom ska arbetssökande kunna få hjälp från 102 ”samarbetslösningar med andra”. I 82 kommuner gör myndigheten en bedömning att det inte behövs några kontor alls, eftersom något av de nämnda alternativen finns i en närliggande kommun, enligt rapporten.
Åsa Johansson vill i stället att de så kallade inresekontoren ska bemannas, åtminstone ett antal dagar i veckan. Särskilt under pandemiperioden, då personalen i så fall inte skulle behöva resa till en arbetsplats som ligger på en annan ort än där man bor.
– Men om vi bortser från pandemin finns det också fler fördelar med det. Man skulle minska restiderna för våra medarbetare, bibehålla lokalkännedomen och det skulle också vara en fördel när det gäller de lokala kontakterna. Det här behövs för den grupp som står längst i från arbetsmarknaden, en grupp som är svårare att hantera på distans, säger Åsa Johansson.
Arbetsförmedlingen beskriver i sin rapport att myndighetens plan med att öka andelen automatiserade ärenden och sådana ärenden som sker ”via andra servicevägar än genom fysiska möten lokalt” flyter på. Man betonar också att det behövs digitala tjänster som kan användas för att hjälpa de kunder som behöver stöd ”vid självbetjäning”.
”Redan nu möter de flesta kunderna Arbetsförmedlingen via webbplatsen eller via telefon, chatt och video. För de allra flesta fungerar detta bra men inte för alla och därför behöver arbetssökande som har ett behov av ett fördjupat stöd lokalt också kunna erbjudas ett fysiskt möte”, skriver myndigheten i rapporten.
ST anser att arbetsgivaren litar för mycket på digitala lösningar.
– Vi tror att det är fler som kan ha behov av ett fysiskt besök än vad arbetsgivaren tror. Det som våra medarbetare säger till oss är att det finns många grupper som behöver stöd i att kunna vara digitala eller för att kunna driva sin egen process, säger Åsa Johansson.
Arbetsförmedlingen framhåller i sin rapport att det kommer att finnas möjlighet att, vid behov, förboka ett fysiskt möte med personalen i 208 av landets kommuner. Man lyfter i det sammanhanget fram att det bara är 10 färre än de 218 kommuner där det fanns ett lokalkontor vid ingången av 2019.
Även om myndigheten nu anser sig ha säkrat den lokala närvaron påpekar man i rapporten att det är ett ”ständigt pågående arbete” att få verksamheten att fungera likvärdigt över hela landet
”Detta arbete behöver kontinuerligt anpassas utifrån utvecklingen i samhället i stort och myndighetens uppdrag specifikt”, skriver man.
STs Åsa Johansson beskriver hur Arbetsförmedlingens personal är pressad:
– Kanske inte bara på grund av diskussionen om den lokala närvaron. Det är en hög arbetsbelastning eftersom arbetslösheten har stigit på grund av pandemin, och det finns en oro för vad som händer med myndigheten, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
