Gränslöst arbetsliv ökar risken för stress
När jobbet finns i mobilen blir det möjligt att arbeta mer flexibelt. Men det innebär också risker för hälsan, visar forskning. »Man måste kunna sätta sina gränser för när det är jobb och när det är fritid«, säger Lena Holm på Lantmäteriet i Östersund.
Man kan jobba på café, hemifrån eller på kontoret och arbetstiderna kan variera från dag till dag. Den definitionen av gränslöst arbete görs i en forskningsantologi från Arbetsmiljöverket som kom ut tidigare i år.
Men hur fritt och kompatibelt med det så kallade livspusslet det än kan låta så innebär ett gränslöst arbetsliv nya utmaningar, säger stressforskaren Göran Kecklund som medverkar i antologin:
– Om man jobbar intensivt i perioder och det blir väldigt slitsamt innebär det att det blir en obalans med väldigt mycket stress ibland. Den obalansen kan få negativa hälsokonsekvenser.
Beroende på vilket jobb man har kan det också finnas en säkerhetsaspekt. Stress och trötthet ökar risken för misstag och de ökar i sin tur även risken för olyckor, säger Göran Kecklund.
ST-medlemmen Lena Holm, förrättningsassistent på Lantmäteriet i Östersund, håller precis på att vänja sig vid ett nytt aktivitetsbaserat kontorslandskap. Tidigare hade de runt 35 anställda på kontoret egna rum, och åsikterna om huruvida det nya landskapet är bra eller dåligt går isär. Men det lär sannolikt göra den redan nu gränslösa arbetsmiljön än mer gränslös, tror hon.
– Folk är lite oroliga för förändringen, men det beror nog på hur pass störd man blir av det aktivitetsbaserade. Personligen har jag ganska lätt för att skärma av mig, säger Lena Holm.
Lena Holm har tre och en halv mil till jobbet på Lantmäteriet i Östersund och arbetar hemifrån ungefär två dagar i veckan. I och med att det nya aktivitetsbaserade kontoret har plats för färre än vad det finns anställda blir det förmodligen mer jobb hemifrån i fortsättningen, säger hon.
Som förrättningsassistent bereder hon ärenden som lantmätare ska fatta beslut om. Till skillnad från en mätingenjör på myndigheten, som är ute i fält en stor del av sin arbetstid, sköter hon sitt jobb nästan enbart via dator och telefon.
Och just datorns inträde på arbetsplatsen är drivkraften bakom att gränsen mellan jobb och fritid suddas ut allt mer, säger Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet:
– It öppnade för att man kunde börja kommunicera via mejl och sedan kom hela digitaliseringen som gör att människor får tillgång till sin arbetsplats hemma.
Om möjligheten att jobba var som helst, på flexibla tider, gör att man jobbar mer går inte att säga. Det finns inte tillräckligt mycket forskning som tydligt visar på det, enligt Gunnar Aronsson.
– Men många som vi frågar tror att de jobbar mer. Själva gränsen mellan vad som är jobb och inte är på flera sätt upplöst och vi har blivit mer engagerade i våra arbeten över tid. Om man då har en ökad tillgång till jobbet så tror jag också att man jobbar mer, säger han.
Stressforskaren Göran Kecklund är inne på samma spår:
– Känslan av den forskning som finns är ändå att man faktiskt jobbar lite mer. Det beror mycket på hur man organiserar. Om det är så att det finns en kultur av att man ska jobba mycket, mycket mer och svara på e-post eller vara tillgänglig för telefonsamtal hela tiden så inkräktar det på återhämtningen.
En sådan kultur innebär också att arbetsgivaren får svårt att följa Arbetsmiljöverkets föreskrift om psykosocial arbetsmiljö som trädde i kraft 2016, säger Göran Kecklund.
Risken med det gränslösa arbetslivet, säger Gunnar Aronsson, är att sådant som familj, andra relationer utanför jobbet och återhämtning blir lidande för den grupp yrkesverksamma som inte riktigt kan värja sig mot trycket att jobba mer.
– Man måste lära sig att sätta gränser och komma överens om vad som gäller, annars kan det bli otydligt. Det som vi forskare har märkt verkar fungera är när man har en bra dialog kring uppdraget. Om var ribban på det som ska göras ligger, säger Gunnar Aronsson.
Fördelen med gränslösheten, säger han, är just att kunna varva privatliv och arbetsliv på sätt som fungerar för en själv.
– Man kan ta igen ett ärende som man gör på arbetstid senare eller flytta ut till ett hus på landet och få det att gå ihop.
för lena holm, som har tonårsbarn som ska skjutsas på aktiviteter och en högskoleutbildning som hon läser på halvfart i Gävle, är det skönt att kunna pussla med flextid eller jobba på tåget dit ibland, säger hon.
– Men har man inte disciplinen att låta jobbgrejorna vara i fred är det sämre med ett flexibelt jobb. Och visst har det gått ut över min fritid några gånger.
Nyckeln till att förebygga stress till följd av en flexibel arbetsmiljö är att släppa på kraven och inte lämna arbetstagaren helt ensam i sin planering, säger forskaren Göran Kecklund. Arbetsgivaren måste reglera hemarbetet och se till att det finns en policy för arbetstiden.
Att svara på mejl eller ta ett samtal utanför kontorstid behöver inte vara skadligt eller fel, menar han. Men arbetsgivaren har krav på sig att vara engagerad och hålla koll på balansen mellan arbete och fritid.
Att som anställd ha svårt att släppa tankarna på jobbet kan vara ett tecken på att något inte är som det ska.
– Den typen av tankeverksamhet är stresspåslag och då är det dags att ta ett samtal med chefen. Då är något inte rätt i arbetssituationen, säger Göran Kecklund.
Så hanterar du ett gränslöst arbetsliv
- Sätt gränser för när arbetsdagen är slut. Intensiva arbetsveckor är helt ok. Men planera in en lugnare vecka därefter för att undvika kronisk stress.
- Se till att få tid utan krav där du kopplar av med det som passar dig. För den som har ett stillasittande jobb är det generellt bättre med någon form av aktiv vila, som till exempel konditionsträning, snarare än att ligga i soffan.
- Lägg bort mobilen och reglera så att du inte lockas av plinget i telefonen. Stäng av eller sätt den på ljudlöst när du inte jobbar.
- Prioritera hellre sömn än socialt umgänge efter en intensiv period på jobbet. Annars riskerar du att inte få tillräcklig återhämtning.
- Prata med chefen om det gränslösa inte fungerar. Efterlys en arbetstidspolicy och riktlinjer för tillgänglighet utanför arbetstid.
Detta ska arbetsgivaren göra
- Ha koll på när och hur mycket de anställda jobbar.
- Omfördela så att en medarbetare med hög arbetsbelastning blir av med arbetsuppgifter.
- Prata med de anställda om balansen mellan arbete och möjligheter till återhämtning.
- Om det finns ett schema – se till att personalen är delaktig i hur det utformas.
Källor: Göran Kecklund, Arbetsmiljöverket, Gunnar Aronsson
Föreskrift tar upp gränslöst arbete
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö bör arbetsgivaren redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till att arbetstagarnas hälsa kan påverkas av långa arbetspass och möjligheten att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
