Frihet kan bli fåtalsvälde
Utbildningsdepartementet föreslår i en promemoria långtgående avregleringar av organisationen på universitet och högskolor. ST är kritiskt och varnar för professorsvälde.
Utbildningsdepartementets promemoria bygger på Daniel Tarschys Autonomiutredning, vars förslag är tänkta att ge de akademiska lärosätena större frihet. En av idéerna var att skapa en ny organisationsform, så att lärosätena inte längre är en del av staten.
Men en majoritet av remissinstanserna var kritiska eller ansåg att det vore onödigt, och regeringen har valt att inte gå vidare med det. Det är glädjande, anser Inger Ehn Knobblock på STs kansli.
– Men det är också det enda vi är glada över.
Andra förslag i promemorian riskerar nämligen att försämra inflytandet för stora personalgrupper såväl som för studenterna, anser hon.
– Det är ett ganska drastiskt förslag. Man går väldigt långt när det gäller att överlåta till universiteten hur organisationen ska se ut. De får avgöra vilka som ska vara företrädda och ha synpunkter på verksamheten.
ST har länge kämpat för en förändring av de kollegiala beslutsformerna inom akademin. Endast lärare, doktorander och studenter är representerade i styrelserna för fakulteterna. Det är acceptabelt när det handlar om utbildning och forskning, men det är inte acceptabelt att nära hälften av de anställda utesluts när det handlar om andra frågor, understryker Inger Ehn Knobblock.
I promemorian från Regeringskansliet föreslås dock en än smalare representation: endast den som doktorerat ska kunna sitta i ”kollegiala organ”. Vilka sådana organ som ska finnas får lärosätena i framtiden bestämma själva. Enligt promemorian ska de beslutsorganen ta ställning i frågor som kräver akademisk kompetens, men Inger Ehn Knobblock befarar att även andra frågor som berör all personal kan komma att tas upp.
– Det betyder att doktorander, adjunkter och alla andra som inte har doktorerat ställs utanför, konstaterar hon. Om ledningen inte på allvar tror på demokrati och medinflytande får den nu stora möjligheter att skjuta undan människor som har andra åsikter.
Studenterna garanteras dock plats i de kollegiala organen. Deras inflytande kan trots det också bli sämre, tror Inger Ehn Knobblock. Promemorian ger lärosätena möjlighet att i vissa fall begränsa antalet studentföreträdare i beslutande organ, och ibland ska det räcka med samråd eller information.
Hon är även bekymrad över att hänvisningarna till lagar om diskriminering och jämställdhet tas bort från högskolelagen och högskoleförordningen.
– Utifrån fackliga erfarenheter vet vi att det är en självklar nackdel. Det är faktiskt väldigt många chefer i universitetsvärlden som inte har koll på rådande lagstiftning, så hänvisningarna har en viktig pedagogisk betydelse.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
