"Fria högskolor en fiktion"

HÖGSKOLAN2008-12-09

ST är skarpt kritiskt till utredaren Daniel Tarschys förslag om självständiga lärosäten. Friheten är en fiktion, menar STs företrädare.

–Vi ser stora farhågor med förslaget, säger Ing-Marie Nilsson, avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet.

Utredaren Daniel Tarschys har nu överlämnat den så kallade autonomiutredningen till högskoleminister Lars Leijonborg. ST Press redogjorde för huvuddragen redan i ST Press nr 15.

Förslaget innebär att universitet och högskolor inte längre ska vara statliga myndigheter. En ny organisationsform skapas där varje lärosäte blir en egen juridisk person som skriver avtal med staten om finansieringen, men får ökad frihet att utforma verksamheten.

Den friheten är en ren fiktion, anser Ing-Marie Nilsson och Kjell Nilsson från avdelningsstyrelsen. De ser en betydande risk för att det nu skapas en beställar-utförar-modell också inom den akademiska världen.

– Man öppnar för direkta beställningar där universiteten säljer det som köparen vill ha, säger Kjell Nilsson.

Enligt Ing-Marie Nilsson kan konsekvensen bli en detaljstyrning med pengar i stället för med lag och förordningar.

Även anställningstrygghet och forskningskvalitet riskerar att urholkas, befarar ST inom universitets- och högskoleområdet.

I dag finns krav på doktorsexamen för vissa tjänster och det går att överklaga tjänstetillsättningar. Detta försvinner med den föreslagna omregleringen, vilket innebär att lärosätena kan rekrytera även icke vetenskapligt meriterade - allt utifrån vilka uppdrag lärosätena får in.

Det kan enligt ST-företrädarna gå ut över de doktorander som satsar på en lång forskarutbildning. Samtidigt tas dagens garanti om minst två års anställning för forskarstudenter bort och de kan bli helt hänvisade till utbildningsbidrag. Det blir billigare för lärosätena och otryggare för doktoranderna, befarar Ing-Marie Nilsson och Kjell Nilsson.

– Jag tror säkert att lärosätena vill ha vetenskaplig kompetens även framöver, men risken blir att vi får stora skillnader när den övergripande regleringen försvinner. Vi har också svårt att se behovet av att byta organisationsform för att lösa de problem som utredningen identifierat, säger Ing-Marie Nilsson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA