Från Företagarna till Arbetsförmedlingen
I höst tar Angeles Bermudez-Svankvist över rodret på Arbetsförmedlingen. I dag är hon vd för ett sjukhus i Stockholm. Hon sitter också i styrelsen för Företagarna, men vill ogärna prata om sin syn på arbetsrätten.
Företagarna organiserar företagare och branschförbund, och ifrågasätter på en rad punkter den svenska modellen av i dag. Bland annat vill man ge arbetsgivare möjlighet att avböja kollektivavtal.
En försvagad rätt till anställningsskydd ger inte fler jobb, menar Angeles Bermudez-Svankvist, tillträdande generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Däremot vill hon inte uttala sig om andra hjärtefrågor Företagarna driver, som till exempel begränsningar av fackliga sympatiåtgärder. Hon säger att hon ”tror på kollektivavtal och en grundläggande arbetsrätt”, men att man kan förenkla och förändra inom ramen för dagens lagstiftning.
– Det handlar inte om att antingen ta bort kollektivavtalen eller ha kvar dem, utan om att hitta ett system av ”både och”. Allt som är skrivet och givet behöver inte vara rätt i framtiden.
Angeles Bermudez-Svankvist kom till Sverige från spanska Mallorca på 1970-talet. Efter att ha utbildat sig till tandläkare har hon bland annat varit vd för Folktandvården i Stockholm och för privata S:t Eriks ögonsjukhus. Hon är van vid tuffa sparbeting, men har också prisats för sitt ledarskap.
Hur kommer personalen att märka att de får en ny chef
1 september?
– Jag ska så snabbt som möjligt sätta mig in i verksamheten. Redan i sommar ska jag försöka läsa in mig på hur organisationen är uppbyggd, och träffa de olika strategiska cheferna på huvudkontoret i Stockholm. Jag ska få regleringsbrevet redogjort för mig från ägarens sida, styrelsen ska tydliggöra uppdraget och jag räknar med att få en tidsplan. Allt det här går ganska fort. Sedan är min ambition att jag ska åka ut till de olika regionerna och träffa all personal. Jag tror att det är jätteviktigt att man visar sig för medarbetarna ute på fältet ganska fort.
Vad gör att du passar för det här uppdraget?
– Jag är kommunikativ, och jag har en ganska gedigen erfarenhet av strukturanpassning. En organisation som har jobbat enligt traditionella mönster som tidigare var helt okej – hur möter den framtidens krav utifrån kundperspektiv, ägarperspektiv, globalisering och Europatryck? Sedan tycker jag om arbetsmarknadsfrågor. 2020 har vi ett Sverige där var femte invånare har annat ursprung än konventionellt svenskt. Vi måste i dag ta hänsyn till hur befolkningsutvecklingen kommer att se ut. Individens rätt till arbete ligger i de mänskliga rättigheterna, tycker jag. Det är inte så att vi nu måste skapa en massa möjligheter för människor att få jobb. Jag måste också se till att de kontakter jag har i det privata näringslivet, i offentlig sektor och i småföretagarkretsar talar om vad de vill ha. Det här är ett gemensamt ansvar, och våra barn är globala. Får de inte chansen att komma in i vårt system och bidra, vad är det då som säger att de är kvar när vi behöver dem?
Du får ett jobb i skottgluggen, på en ganska ifrågasatt myndighet. Varför ville du egentligen ha det?
– De här frågorna är oerhört viktiga för Sveriges framtid. Jag vet att arbete är en viktig statusfaktor i Sverige; att känna sig delaktig och tillvaratagen i samhället. Sedan är det viktigt att alla är med och bidrar till det system man betalar skatt i, om vi ska fortsätta ha en någorlunda god välfärdsnivå jämfört med andra länder. Skäl nummer två är att jag såg annonsen, och kriterierna i den. Jag tyckte ”wow, det där stämmer på mig” – i all ödmjukhet. Sedan har det funnits en indirekt debatt angående öppenhet vid rekrytering till regeringsuppdrag, där många har uttryckt önskemål om att det borde vara öppen tillsättning så att fler kan söka. Jag tillhör dem som har tyckt saker – jag är sådan som person. När då makthavare visar att de är beredda, ja, då får man ju stå för det. Därför skickade jag in en ansökan. Sedan kan jag arbetsmarknadsfrågor. De kommer alltid att vara viktiga, även ur ett EU-perspektiv.
För flera år sedan sade du att du absolut kunde tänka dig att bli minister. Är du eller har varit medlem i något politiskt parti?
– Jag kom som 16-åring från en spansk diktatur till Sverige. Då gick jag med i SSU. Men det var 25-30 år sedan. Jag gick ut tandläkarhögskolan den sommaren då jag fyllde 25 år. Då bestämde jag mig för att inte vara medlem någonstans, för jag ville jobba i komplexa organisationer där jag förstod att det politiska ägandet kunde förändras. Och jag har klarat av att jobba så, och stöttat politikerna i deras politiska ambitioner efter varje val, just på grund av att jag inte har haft någon politisk partitillhörighet. Det har gjort mig stark som tjänsteman.
Har du uppmanats att söka jobbet av någon företrädare för regeringen eller den borgerliga alliansen?
– Nej.
Har din roll i Företagarnas styrelse berörts i samband med anställningsintervjuer?
– Nej.
Tror du att ditt engagemang där har varit till fördel eller nackdel?
– Jag tror att allt jag har varit engagerad i har varit till min fördel, för jag får en mångfacetterad bild av samhället. Jag har suttit med i juryarbeten, i Röda korsets styrelse och i Företagarnas styrelse. Det kommer jag lämna när jag tillträder mitt nya uppdrag. Desto mer erfarenhet du har av olika branscher, situationer och system, desto mer input får du. Du blir också mer mottaglig och ödmjuk. Småföretagen är jätteviktiga för Sverige, precis som stora företag är. Småföretagarna ökar mest i invandrartäta områden, till exempel. Jag har lärt mig väldigt mycket av att vara med i Företagarna, men jag har också lärt mig väldigt mycket om frivilligorganisationer genom Röda korset. Ytterligheter kan vara ganska bra.
Rollen som generaldirektör är förvisso partipolitiskt obunden och styrd av regeringens direktiv. Men Företagarna har ändå tydliga åsikter i olika arbetsmarknadsfrågor. Delar du dessa ståndpunkter?
– Jag har inga kommentarer där. När jag har suttit i styrelser med vissa krav vad gäller ståndpunkter så har de hämtats från ett inriktningsbeslut som har tagits bakåt i tiden. Företagarna är en demokratisk organisation med en kongress som lägger fram inriktningen, och sedan får styrelsen driva de frågorna utifrån vad som är möjligt tillsammans med den ledning som sitter. Så skulle jag vilja uttrycka mig för att inte göra det till en politiserande fråga.
Men du kan trots allt sätta din prägel på utformningen av Arbetsförmedlingens verksamhet, som dessutom har stort inflytande som expertmyndighet. Kommer ditt tidigare engagemang att påverka det?
– Det är mycket möjligt, men jag tror inte att det kommer att bli den dominerande påverkan. Alltså, det är 11 000 medarbetare, och jag är en person. De här 11 000 måste också vara med för att det ska bli en nyorientering. Vi ska leverera det bästa, till bästa pris och bästa kvalitet, så att samhället blir nöjda med det vi gör. Det är en utvecklingsfråga utifrån bemötande, kundfokus och ägande. Ägaren har alltid en vilja kring vilken inriktning en organisation ska ha, och det är den man måste försöka applicera.
Företagarna ifrågasätter den svenska modellen av i dag, och hävdar att den behöver ändras. Tror du att kraftigt begränsade möjligheter till fackliga sympatiåtgärder vore bra för arbetsmarknaden?
– Jag har svårt att uttala mig om det, då skulle jag vara tvungen att sätta mig in i frågan lite bättre faktiskt.
Borde man luckra upp turordningsreglerna för att få fart på omsättningen på arbetsmarknaden?
– Nu är vi inne i precis de frågor jag inte har hunnit sätta mig in i. Det vill jag göra innan jag uttalar mig.
Jag tänkte om du hade med dig något från styrelsearbetet, eftersom det är frågor som måste ha diskuterats där.
– Du hakar upp dig ganska mycket på Företagarna nu. Det är för mig en parentes i min karriär, jag varit vd och chef i 10-15 år. Jag har jobbat med personalstrukturförändringar, styrelseuppdrag och rationaliseringskrav utifrån ägarperspektivet i landstinget. Jag har alltid kunnat hantera de lagstiftningar som gäller på ett bra sätt. Företagarna driver småföretagarfrågor. Du borde ringa ordföranden Jan Carlzon eller vd:n. Jag tycker inte att jag ska svara på de frågorna som generaldirektör för Arbetsförmedlingen, det blir liksom fel.
Hur ser du på de arbetslösas eget ansvar att komma i jobb?
– Alla människor har ett eget ansvar att hantera sina liv. Däremot kan livet bli väldigt hårt mot vissa individer, och då ska det finnas ett stöd. Alla är vi olika, även anledningen till varför man är kund hos Arbetsförmedlingen. Då är flexibilitet oerhört viktig. Diagnosen – arbetslös – är lika för alla men individens behov kan te sig helt olika. Sedan måste man också fråga sig vad arbetsgivarna behöver om tio, fem eller tre år. Jag är inte säker på att vi tänker så.
Australiens arbetsförmedling har i debatten lyfts fram som ett intressant exempel. Där jobbar man nästan uteslutande med upphandling och externa aktörer. Hur bör framtidens svenska arbetsförmedling utformas?
– Jag har inga problem med att upphandling ingår i uppdraget. Arbetsförmedlingen har redan i dag samarbete med bemanningsföretag, det är inget konstigt. Jag ser att det behövs mer av allting, i stället för bara en sak. Jag tror att det främjar nytänkande.
Du har fått pris och många lovord för ditt ledarskap. Men samtidigt har du också varit i blåsväder. Vad hände egentligen i Södertälje när du skulle bli stadsdirektör för några år sedan?
– Jag blev rekryterad av en rekryteringsfirma, och intervjuad och fick träffa ganska mycket människor där. Allt var påskrivet och klart. Sedan blev jag inbjuden på ett möte där man presenterade en tilltänkt organisation som skulle beslutas innan jag kom. Jag hade synpunkter på den, och efter det ombads jag att inte komma dit. Jag hann aldrig tillträda.
Är du frispråkig?
– Ja, det måste man vara. Som direktör måste man våga vara direktör, annars får man göra något annat. En direktör har ju faktiskt ett ansvar, utifrån det uppdrag man fått, att våga ställa frågor, ha funderingar och komma med förslag. Man kan vara ödmjuk och respektfull ändå.
Arbetsförmedlingen är en luttrad organisation med en rad genomgripande förändringar bakom sig. Hur ska du entusiasmera personalen och få dem med dig?
– Jag är en glad person, som är glad över att ha fått det här uppdraget. Med den ingången ska jag försöka smitta alla andra! Jag vill att vi ska vara stolta över det vi gör, och att folk ska titta på den organisation jag leder och tänka ”fan, vad de är bra”. Det hoppas jag att jag ska kunna genomföra. Alla människor har en tanke, och jag vill ha en dynamik. Sedan kanske inte allt går att genomföra, men vi kanske klarar lite grann. Allas engagemang är för mig a och o. Jag vill att man ska ha kul på jobbet, att man trivs tillsammans, att man gör ett hard work och att vi levererar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Heja