Fortsatt långa väntetider på Lantmäteriet
Nyligen togs Lantmäteriets långa handläggningstider upp i riksdagen. Problemet beror i stor utsträckning på att det är brist på lantmätare, menar såväl arbetsgivare som fack på myndigheten. Även om en del anställda upplever situationen som stressande har en ny arbetsmodell lett till en förbättrad arbetsmiljö, säger STs avdelningsordförande Jeanette Väfors till Publikt.
Den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman hade i en skriftlig fråga krävt besked från finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, om vad regeringen gör för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna och de höga avgifterna i Lantmäteriets verksamhet. Under årets första fyra månader fick privata bostadsbyggare vänta i snitt 33 veckor på beslut, och för beslut på infrastrukturområdet var väntetiden närmare 2,5 år.
Per Bolund höll med om att handläggningstiderna i många fall är för långa, men framhöll att det behövs ett arbete i flera samhällsinstanser för att lösa problemet.
På Lantmäteriet säger divisionschefen Tove Elvelid till Publikt att ärendehanteringen sinkats av en tidigare period med stor personalomsättning, som lett till en brist på lantmätare.
Även STs vice avdelningsordförande Jeanette Väfors anser att bristen på utbildade och erfarna lantmätare är det största problemet vad gäller handläggningstiderna. Hon ser orsaker längre bak i tiden. I slutet av 1990-talet, när ett nytt handläggningssystem bedömdes effektivisera verksamheten kraftigt, sades omkring 1 000 personer upp.
– Vi hade konsulter inne som trodde att det nu bara skulle vara att trycka på en knapp, men så blev det ju inte, säger hon.
Efter nedskärningarna upphörde den specialinriktade utbildningen av lantmätare vid flera lärosäten, och när effektiviseringsförväntningarna på det nya handläggningssystemet inte infriades fullt ut uppstod en brist på lantmätare. Under senare tid har Lantmäteriet efterfrågat utbildningar och flera nya högskoleutbildningar har startats.
Jeanette Väfors säger att hon kan förstå kritiken mot handläggningstiderna.
– Vi försöker rekrytera så mycket vi kan. Men det är få som har kunskapen som behövs – om vi har 50 sökande till en tjänst är det kanske två som är behöriga.
Tidigare handlades ärenden i lokala köer, men i dag finns bara en nationell kö där ärendena fördelas kronologiskt efter ankomstdatum. Det har lett till att kötiderna har förlängts på vissa platser där handläggningen tidigare gick relativt snabbt, men samtidigt har väntetiderna förkortats väsentligt i områden där de tidigare var mycket långa, exempelvis i Stockholm.
Enligt Jeanette Väfors är en del medarbetare stressade av hög arbetsbelastning, men hon tycker att ändå att den nationella arbetsmodellen ger en bättre arbetsmiljö än det gamla systemet.
– Vi kan oftast bara hantera en handfull ärenden i taget, men förr kunde jag som lantmätare ha 50–100 ärenden på mitt bord. Det skapade en stress, eftersom jag i praktiken inte kunde ha alla under handläggning samtidigt. Nu finns en fördelningspool som gör att jag bara ser de ärenden jag arbetar med, och det är mycket bättre för oss.
ST-avdelningen har lämnat flera förslag till arbetsgivaren för att korta handläggningstiderna, bland annat om förenklade, enhetliga rutiner och en särskild organisation för ”sällanuppgifter”.
Divisionschefen Tove Elvelid tror att Lantmäteriet kan bli bättre på att anpassa sig till kundernas behov. Ett sätt är att förbättra kommunikationen, till exempel genom att samtala med tidigare kunder.
Hon hoppas också att den pågående satsningen på digitalisering både kan effektivisera handläggningen och göra processen mer transparent för kunderna. Därutöver fokuserar myndigheten på att utveckla teamens ärendeflöden.
– Vi ska ha en teambaserad uppföljning där vi lär av både bra och mindre bra processer. Och där kan inte ledningen sätta mått och mål som medarbetarna inte känner igen sig i, utan det krävs delaktighet och engagemang från alla, säger Tove Elvelid.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
