Kötiderna ökar på nytt efter pandemin
Lantmäteriet har haft problem med långa handläggningstider. Under pandemin minskade dock köerna – men nu har de ökat igen.
Då
2020 uppmärksammade Publikt de långa handläggningstiderna på Lantmäteriet. Privata bostadsbyggare fick då vänta i snitt 33 veckor på ett beslut, och på infrastrukturområdet var väntetiden närmare två år. Samtidigt uttryckte medarbetare att de var stressade på grund av den höga belastningen. Både fack och arbetsgivare var överens om att problemen bottnade i en svårlöst brist på lantmätare.
Nu
Under pandemin minskade handläggningstiderna på Lantmäteriet, men nu har de ökat igen.
– Vi är tillbaka på ungefär samma nivåer som för två år sedan, säger Magnus Bäckström, enhetschef inom Lantmäteriets verksamhetsområde för fastighetsbildning.
Under pandemin var det inte möjligt att genomföra de fysiska sammanträden som krävs i en del ärenden. I stället fick lantmätarna prioritera andra ärendeslag, vilket ledde till att väntetiderna tillfälligt blev kortare. Men när de anställda nu tvingas beta av de fysiska sammanträden som uteblivit växer köerna igen.
Redan 2017 fick Lantmäteriet i uppdrag av regeringen att minska de långa handläggningstiderna, som bland annat beror på att myndigheten haft svårt att rekrytera tillräckligt många lantmätare.
– Samtidigt verkar vi i en bransch med hög personalomsättning. Det gör att vi får jobba stenhårt med att rekrytera, säger Magnus Bäckström.
Ett problem har varit att det saknats utbildningsplatser, förklarar han.
– Men nu har vi fått en ny utbildning i Uppsala som vi också redan har kunnat anställa från. Det är så klart positivt.
Även Jeanette Väfors, vice avdelningsordförande för ST inom Lantmäteriet, ser fler utbildade lantmätare som en viktig faktor för att kunna rekrytera.
– Får vi in femtio ansökningar till en tjänst är det oftast bara ett fåtal som är behöriga. Hur många som utbildas är ju svårt för oss att styra över, även om vi förstås försöker påverka högskolorna, säger hon.
Samtidigt pågår ett partsgemensamt arbete för att färre ska anställda ska välja att lämna myndigheten.
– Tyvärr erbjuds personalen ofta högre lön på andra håll. Sedan finns det andra faktorer som är svårare att påverka. Men det är ett arbete som pågår hela tiden. Vi från ST känner oss informerade och får komma med förslag på lösningar, vilket känns viktigt från vår horisont, säger Jeanette Väfors.
Enligt Magnus Bäckström arbetar Lantmäteriet just nu med en översyn av lönerna där myndigheten gör jämförelser med andra arbetsgivare inom samma bransch.
Om regelverket för fastighetsbildning ses över för att underlätta digitalisering, vilket Riksrevisionen rekommenderat, finns det också möjligheter att effektivisera Lantmäteriets verksamhet. Magnus Bäckström hoppas att sådana lagändringar tillsammans med myndighetens insatser ska ge resultat under de kommande åren.
– Vi är inte nöjda med situationen och vill minska handläggningstiderna. Vi har inte några uttalade målsättningar i form av tider eller siffror utan vill se en successiv förbättring. Det är ett långt och strävsamt arbete som gör att vi löser det här, säger Magnus Bäckström.
