Förslag på nytt namn engagerar
I två år har förbundsstyrelsen diskuterat vad ST ska heta i framtiden. Nu har styrelsen enats om ett förslag. En sak är säker: Sterka är ett namn som skapar reaktioner.
Fackförbundet Sterka. Så kommer ST att heta om förbundsstyrelsens förslag går igenom på extrakongressen i höst.
– Det knyter an till vår ideologi om att vi är starkare tillsammans. Det är också tydligt kopplat till förbundets huvuduppdrag, som är att stärka medlemmarnas arbetsmiljö och villkor. Dessutom beskriver det uppdraget våra medlemmar har i sina jobb: Att stärka den svenska demokratin, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Många medlemmar har kommenterat namnförslaget på webben. Majoriteten av dem är kritiska. Flera reagerar på stavningen med e i stället för ä och tycker det ser felstavat ut.
Enligt Britta Lejon är Sterka en gammal svensk stavning. Hon säger att hon har mött blandade reaktioner, precis som förväntat, och hade själv svårt med stavningen i början.
– Har man umgåtts med namnet ett tag inser man varför vi inte kan stava med ä. Dels vore det svårt att få det registrerat. Men även om det hade gått hade det inte varit ett namn, utan ett verb. Genom att stava det på det här sättet blir det tydligare att det här är vi, säger Britta Lejon.
Det finns flera anledningar till att ST bör byta namn, enligt Britta Lejon. ST är otydligt och säger inte så mycket om organisationen. Det förekommer också att förbundsnamnet sammanblandas med SD, Sverigedemokraterna, förklarar hon.
– Även om förbundet har hetat ST sedan 2003 så har det aldrig riktigt satt sig. Vi får hela tiden svara på frågor om vilka vi är. Många tror att ST är en förkortning. Namnet har varit ett hinder i vårt arbete att värva nya medlemmar.
Förbundsstyrelsen har gått igenom
hundratals namnförslag. För att sovra har man tagit hjälp av Skriptor, en namnbyrå som varit involverad i namnbyten hos stora svenska företag som Klarna och Telia.
– De har hjälpt oss värdera namnet språkligt och juridiskt. Att vi går ut med det nu beror på att PRV har gett oss grönt ljus, säger Britta Lejon.
ST har också tagit in en annan byrå som ska hjälpa till med att skapa en ny grafisk profil.
2015 avsattes fem miljoner kronor för namnbytet, enligt Britta Lejon. De är inte förbrukade än, men i årets budget är ytterligare fem miljoner kronor avsatta att användas om kongressen säger ja till det nya namnet.
– Oavsett vad vi heter måste vi lägga pengar framöver på att tydliggöra förbundet. Och då gör vi hellre det med ett namn som har potential och inneboende kraft.
Experten: Viktigt att förklara stavningen
Ett annorlunda val, konstaterar både varumärkesstrategen Åsa Myrdal Bratt och socialantropologen Raoul Galli när de får höra om förslaget att döpa om ST till Sterka.
Åsa Myrdal Bratt är varumärkeskonsult och ansvarig för kurser i ämnet på Berghs. Hon reagerar på stavningen med e i stället för ä.
– När man ser namnet i en text känns det spontant som ett korrekturfel. Det kan förstås ändras med tiden när namnet är mer känt och inarbetat. När man ser det i formen av en logotyp är det annorlunda, då är det mer självklart genomtänkt, säger Åsa Myrdal Bratt.
Hon tror att många inom statlig verksamhet tycker att det är extra viktigt att följa skrivregler. Därför kan förbundet behöva vara särskilt tydligt med varför man valt en stavning med e, menar hon.
Generellt är den främsta risken vid ett namnbyte att tappa den kännedom och lojalitet som finns till det ursprungliga varumärket, enligt Åsa Myrdal Bratt. I en medlemsorganisation som ST kan risken minskas genom tydlig kommunikation.
– Det är extremt viktigt att medlemmarna känner att det är värdefullt med ett namnbyte, och att de ser att det finns en tydlig strategi som motiverar ett byte. Att bara byta namn och »sminka om sig« fungerar inte, säger Åsa Myrdal Bratt.
Socialantropologen Raoul Galli har forskat om varumärkestänkandet bland svenska tjänstemanna- och akademikerförbund. Han ser generella tendenser i fackens namnbyten.
– Tjänstemannafacken har fasat ut begreppet tjänsteman ur sina namn och gjort själva förkortningen till sitt namn, som ST, fast de inte längre heter Statstjänstemannaförbundet. Sedan blir förkortningen i sig obsolet och då ska man hitta på något nytt och fräscht, som Vision eller Unionen.
Fack börjar agera mer som företag, enligt Raoul Galli. Det blir tydligt när de tar in konsulter och namnbyråer för att få hjälp med sitt varumärke.
– Facken upplever att de konkurrerar på en helt annan marknad i dag än förr. Det är inte längre självklart för yngre att gå med i facket. Förbunden är därför mer noggranna med att titta på vad målgruppen vill ha, inte minst vad gäller identitet.
Tre ST-medlemmar om namnförslaget
- Sara Svedin, handläggare på Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall:
– Jag förstår tanken bakom, med att stärka arbetstagarnas möjligheter och visa att vi är starka. Men jag kan tänka mig att många tycker det är konstigt att välja att stava med e och inte ä. Jag tycker att man skulle kunna heta Stark eller Starka och skriva ST i början med versaler, så att medlemmarna känner igen sig.
- Jenny Karlsson, samordnare på målavdelningen, Uddevalla tingsrätt:
– Det är inget dåligt förslag. Men jag har inte stött på några komplikationer med namnet ST heller. Sterka tycker jag låter bra. Det är ett rätt kraftfullt namn. Jag tycker att vi finns för att stärka våra medlemmar, det är själva grejen. Att stava med e tycker jag inte är så konstigt. Det är väl bra att namnet blir gångbart internationellt.
- Johani Karonen, medieproducent på Högskolan i Skövde:
– Jag tycker det har schwung och kraft! Det låter inte som ett importerat ord, utan har en ursvensk kraft i sig. Till skillnad från exempelvis Vision och Unionen som jag tycker är rätt menlösa namn. Jag har ju finskt ursprung och Sterka låter som när man står och hejar på en idrottare. Man skulle kunna skrika »Heja Sterka!« Det låter som en finsk kvinnlig spjutkastare. Starkt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Ska vi få statsförvaltningen att bli en attraktiv arbetsplats så är det nog inte helt fel med lite solidaritet i stället för dagens korrumperande själviskhet som skapar en massa< missförhållanden.
Ger signaler om att om vi är många blir vi starka.
Någon språkförbistring bör det heller inte bli.
Jfr. Unionen!