Förslag EU-anpassa svensk tryckfrihet

ÖPPENHET2010-11-03

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör anpassas till EU:s datadirektiv. Det är ett av tre förslag i ett färskt ”debattbetänkande”, signerat yttrandefrihetskommittén.

Av:  Christoph Andersson

Kommitténs uppgift har varit att undersöka om de båda grundlagarna kan fogas samman och bli teknikneutral. Likaså hur en ny yttrandefrihetsgrundlag bättre kan anpassas till EU:s krav på ökat skydd för den personliga integriteten.


”Hur ser ett rimligt jämviktsläge ut som ger ett gott integritetsskydd utan att yttrandefriheten kringskärs?” frågar sig kommittén och föreslår tre olika modeller:

  • Ändamålsmodellen. Den bygger på att i en ny grundlag införliva delar av datadirektivet och personuppgiftslagen. Närmare bestämt att tillåta fri publicering av personuppgifter, om ändamålet är journalistiskt, litterärt eller opinionsbildande. Allt som faller utanför får inget grundlagsskydd. ”Denna modell är särskilt gynnsam när det gäller förhållandet till EU-rätten”, skriver kommittén.
  • Ansvarsmodellen. Den bygger på att ”någon tydligt träder fram och tar ansvar”, men det ska räcka med att nämna en ansvarig med kontaktuppgifter på en blogg eller i en tidning.
  • Verksamhetsmodellen. Den syftar till att i första hand säkra professionella massmediers publiceringar, oavsett teknik. Massmedieföretag ska inte som idag behöva söka utgivningsbevis, utan omfattas automatiskt av grundlagen.

Varken ansvars- och verksamhetsmodellen förändrar TF:s eller YGL:s meddelarfrihet, dvs. statstjänstemäns rätt att inom vissa ramar läcka sekretessbelagda uppgifter till massmedier.

Däremot kan ändamålsmodellen kräva särskild registrering av hemsidor för att de ska få ta emot uppgifter från läckande statstjänstemän. Annars kan läckandet få en ”oacceptabel omfattning”.

Under hösten startar en remissomgång, med syfte att undersöka stödet för modellerna. STs vice ordförande Britta Lejon funderar på om ST ska skriva ett remissvar. För egen del är hon tveksam till ändamålsmodellen.

– Frågan är hur gränsen ska dras mellan olika typer av yttranden. Risken är stor att domstolarna under lång tid får lösa tvister om vad som är opinionsbildande eller inte, innan vi får tydliga regler på området, varnar hon.

Samma farhågor delar två av kommitténs ledamöter, folkpartisterna Lena Blixt och Erik Wassén, jämte tidningsutgivarnas expert Per Hultengård. I ett särskilt yttrande skriver de att TF och YGL ”fungerat väl i över ett halvt sekel”. Därför pekar de på en fjärde modell: Att behålla TF och YGL.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA