Forskarutbildning lönar sig dåligt
En forskarexamen ger liten utdelning i lönekuvertet på arbetsmarknaden. Den slutsatsen drar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, efter en granskning. Doktorshatten betalar sig bäst inom medicin och hälsovetenskap.
UKÄ har undersökt hur en examen på forskarnivå värderas på svensk arbetsmarknad. Även om forskarexaminerade har relativt höga inkomster, visar resultaten tydligt att det inte finns någon större skillnad i löneinkomster för personer med eller utan forskarutbildning på kort sikt. Detta gäller i stor utsträckning oavsett examen, vilken sektor eller vilket län personen arbetar inom.
Undantaget finns inom medicin och hälsovetenskap, där den med forskarexamen i genomsnitt har tio procent högre lön. Också inom ämnena lantbruksvetenskap och veterinärmedicin är medelinkomsten något högre för de med forskarutbildning direkt efter avslutad utbildning.
Kvinnor tycks enligt undersökningen tjäna mer än män på en forskarexamen. Kvinnor med forskarutbildning har cirka fyra procent högre lön än kvinnor utan forskarexamen, medan forskarexaminerade män har något lägre lön i snitt än de som saknar motsvarande examen.
Generellt visar UKÄs studie att en examen på forskarnivå ger sämre lön inom utbildningsinriktningar där en stor andel av alla examinerade arbetar inom privat sektor. För civilingenjörer framstår en examen på forskarnivå som särskilt olönsam, skriver UKÄ.
På lite längre sikt har de med examen på forskarnivå trots allt har en positiv löneutveckling i förhållande till jämförelsegruppen över tid. Men det har tagit cirka 14 år efter examen för dem som examinerades år 2000 att få något högre löner än kollegorna utan forskarexamen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.