STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är positiv till det nya sättet att räkna på.
Bild: Martina Holmberg
STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är positiv till det nya sättet att räkna på.

Förändrad uppräkning underlättar planering

STATSFÖRVALTNING2019-04-25

Regeringens budget innehåller en ny modell för beräkning av myndigheters lönekostnader. Både ST och Arbetsgivarverket välkomnar reformen och hoppas på att verksamhetsplaneringen ska förenklas. ”Det är bra med en större förutsägbarhet så att det inte blir för tvära kast”, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

En genomsnittlig myndighet spenderar ungefär 60 procent av sitt anslag på de anställdas löner. Men efter att både facket och Arbetsgivarverket fört fram kritik mot hur svårt det är att förutse lönekostnaderna i förväg, inför regeringen nu en ny modell för den så kallade pris- och löneomräkningen.

Från och med 2020 ska anslaget anpassas utifrån ett medelvärde från de fem senaste årens variation i de så kallade omräkningstalen för löner. Tidigare har omräkningstalen byggt enbart på det senaste året.

Utan att ha analyserat effekterna av den nya räknemodellen helt färdigt är ST försiktigt positiva, förklarar förbundets förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

– Det har funnits en oförutsägbarhet och förhoppningsvis gör detta att de högsta topparna och de lägsta dalarna jämnas ut, säger hon till Publikt.

För att komma fram till budgetanslagets storlek delas i dagsläget myndigheternas utfall under det senaste året in i kategorierna lön, lokalkostnad och övriga förvaltningskostnader. Med hjälp av olika omräkningstal får man sedan fram det slutgiltiga årsanslaget för respektive kategori.

Omräkningstalet för lönekategorin hämtas från variationen i ett så kallat arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin.

Problemet är att variationen i detta index är för stor, vilket gör att löneanslaget blir svårare att förutse än det är för övriga kategorier, enligt regeringens budgetskrivelse.

– Om en myndighet från ett år till ett annat får drastiskt minskade intäkter utan att någonting i verkligheten egentligen har förändrats, så kan det ju leda till att man måste säga upp anställda på grund av det, och inte på grund av att behovet av antalet anställda faktiskt har minskat, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Även Arbetsgivarverket är positivt till det nya sättet att räkna på. ”Förändringen gör det enklare att planera verksamheten, inte minst inför stora och ofta kostsamma satsningar”, skriver verkets generaldirektör Eva Liedström Adler i ett pressmeddelande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA