Fler utlandsfödda män får återkrav på a-kassa
Antalet återkrav som riktas mot personer med a-kasseersättning ökar, och utrikes födda män drabbas oftare av återkrav än inrikes födda. Det framgår av en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
Andelen a-kassemottagare som fått minst ett återkrav av ersättning under året har fördubblats det senaste decenniet, från sex procent 2010 till cirka tolv procent 2021. Det framgår av IAFs genomgång. Bland dem som råkade ut för återkrav under 2020 och 2021 var majoriteten män. Tidigare under perioden har fler kvinnor blivit föremål för återkrav.
En möjlig förklaring kan enligt IAF vara de nya sanktionsregler som infördes 2013. De har medfört att män får fler underrättelser och därmed fler sanktioner och återkrav. En annan möjlig förklaring är enligt rapporten att återkraven av ersättning vid deltidsarbete har minskat från 43 procent 2015 till cirka 20 procent 2021. Det är vanligare att kvinnor får ersättning för deltidsarbetslöshet. En tredje möjlig förklaring är att andelen födda utanför Europa har ökat med cirka 20 procentenheter medan könsfördelningen varit oförändrad. Utrikes födda män har högre sannolikhet för återkrav än gruppen inrikes födda.
Återkraven har stadigt legat runt en procent av den utbetalda arbetslöshetsersättningen under hela perioden 2010–2021. Fram till 2018 fick kvinnor en större del av utbetald arbetslöshetsersättning återkrävd än män.
Den vanligaste orsaken till återkrav är felaktig redovisning i tidrapporten eller så kallad hindertid, då personen inte stått till arbetsmarknadens förfogande eller fått någon form av dubbel ersättning. Resten av återkraven beror på att Arbetsförmedlingen rapporterat att ersättningstagaren misskött sitt arbetssökande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.