Fler kan få besked om omställningsstudiestöd i tid

Omställningsstudiestödet kom till som en följd av den så kallade las-överenskommelsen 2022, där flera förändringar gjordes i las, lagen om anställningsskydd.

Syftet var att ge personer mitt i yrkeslivet möjlighet att vidareutbilda sig och samtidigt kunna behålla upp till 80 procent av lönen under maximalt 44 veckors heltidsstudier.

Men kritiken mot hanteringen av stödet har varit stark. Framför allt har den riktats mot långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden, CSN – som administrerar stödet – som fått till följd att många sökande inte fått besked i tid. Under 2023 och 2024 kom 34 anmälningar in till Justitieombudsmannen som rörde omställningsstudiestödet, varav merparten gällde långsam handläggning. I slutet av oktober i fjol väntade över hälften av dem som sökt stödet för studier under höstterminen fortfarande på besked.

Hundratals miljoner kronor som avsatts för omställningsstudiestöd har gått tillbaka till statskassan, eftersom CSN inte hunnit behandla ansökningarna.

Centralorganisationen TCOs utredare för högre utbildning och livslångt lärande, Sofia Hylander, betonar att ”TCO älskar omställningsstudiestödet”:

– Reformen ger en fantastisk möjlighet till yrkesverksamma att kunna ställa om och ge karriären ny skjuts.

Samtidigt går det inte att blunda för problemen, säger hon.

– Vi, som många andra, är förstås bekymrade över de barnsjukdomar som funnits, med jättelånga handläggningstider som följd. Väldigt många individer har hamnat i kläm. Många har tvingats avstå från sina studier för att de inte haft möjlighet att avvakta beslut.

De långa handläggningstiderna drabbar fortfarande dem som vill studera. Men nu finns det signaler om att situationen är på väg att vända, menar Sofia Hylander.

– Det gäller många av de problem som funnits. Så vi tror att vi kommer att se rimligare handläggningstider inom rimlig tid.

TCO är inte ensamt om att benämna problemen som barnsjukdomar. Det gör även Elina Andersson, kontorschef på CSNs utbetalningsavdelning.

Enligt henne har flera stora förbättringar fallit på plats den senaste tiden.

– Det finns en väldigt positiv utveckling av hanteringen nu, säger Elina Andersson.

När omställningsstudiestödet infördes saknades ett utvecklat systemstöd, vilket gjorde att medarbetarna fick sköta det mesta manuellt. Det – tillsammans med ett komplicerat regelverk och en större mängd ansökningar än förutsett – framhåller CSN som skäl till de långa handläggningstiderna.

Men i mars 2024 lanserades ett datoriserat handläggningssystem, vilket har snabbat upp processen. I november röstade riksdagen igenom regelförändringar som bland annat ska förenkla CSNs utredning av om sökande uppfyller kravet att ha arbetat åtta av de fjorton senaste åren – något som tidigare krävt omfattande arbete.

CSN har även tilldelats mer resurser. Vid förra årsskiftet ökade antalet anställda som jobbade med omställningsstudiestödet från 60–70 medarbetare till 130–140. I februari börjar ytterligare 30 nyanställda som tillfälligt ska hjälpa till med stödet under 2025.

– Vi har kommit långt men är ännu inte i mål. Vi siktar mot att de som lämnar in en ansökan i oktober 2025 ska få svar innan studiestart vårterminen 2026. Det är dit vi vill, säger Elina Andersson.

Enligt CSN är det inte möjligt att ange hur långa handläggningstiderna för omställningsstudiestödet är. Antalet beslut har dock ökat tydligt under 2024 jämfört med 2023 – särskilt från och med mars, då det nya systemstödet kom på plats.

Efter rusningarna de två första terminerna – då runt 24 000 ansökningar kom in – har söktrycket också dämpats något. I höstas sökte knappt 22 000 personer. Av dem har 6 700 hittills beviljats stöd. Ännu har alla inte fått besked.

Få av de största statliga myndigheterna vet hur många av deras medarbetare som studerar med omställningsstudiestöd. Hos de två som kan svara har intresset varit lågt. På Försäkringskassan var sju medarbetare tjänstlediga med omställningsstudiestöd 2023, och tjugo under 2024.

På Skatteverket handlar det om noll personer – under båda åren.

– Noll – på en myndighet med över 10 000 anställda? Det är ju sjukt! säger Anders Tell, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket.

Samtidigt bekräftar uppgiften hans bild att intresset för omställningsstudiestödet är lågt på myndigheten. Det skulle delvis kunna bero på uppgifterna om ”de fruktansvärda väntetiderna”, tror Anders Tell.

– Folk kan ju inte vänta på svaret, för under tiden måste de säga nej till a-kassa och annat. Det tror jag är en orsak till att människor struntar i att söka.

Den teorin är inte Anders Tell ensam om. Flera avdelningsordförande inom ST uppger att de uppfattar intresset för stödet som lågt bland medlemmarna, och noterar de långa handläggningstiderna.

En som är starkt positiv till omställningsstudiestödet är Trygghetsstiftelsens vd Hillevi Engström. Omställningsorganisationen ansvarar för att lämna yttranden över ansökningar om stödet från anställda inom den statliga sektorn. Under 2023 och 2024 har man bidragit med yttranden i cirka tusen fall per år. Siffran kan ses som en fingervisning om hur många i den statliga sektorn som har sökt omställningsstudiestödet.

Hillevi Engström menar att hanteringen av stödet fungerar bra och har utvecklats över tid.

– Det är en otroligt viktig reform. Utmaningen nu är att hålla liv i den och att arbetsgivare och arbetstagare använder möjligheten, så att den inte bara blir ett tomtebloss, säger hon.

Hon betonar vikten av att människor har möjlighet att vidareutbilda sig under arbetslivet.

– Det senaste året har vi fått in ganska många arbetssökande, efter arbetsbrist på myndigheter. Av dem är det många som har lägre utbildning, endast gymnasium. Då är det svårt att få nytt jobb inom staten i dag – även om personen har lång erfarenhet av till exempel en handläggartjänst.

Trots det bedömer Trygghetsstiftelsen att betydligt färre lågutbildade än högutbildade söker omställningsstudiestödet. Det förhållandet berördes även i en forskarrapport från i fjol, där nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim konstaterade att personer med högre utbildning har större chans att beviljas stödet – trots att de har lägre sannolikhet att bli arbetslösa. I rapporten efterfrågade de två professorerna en förändring av systemet.

Precis som Trygghetsstiftelsen betonar TCOs utredare Sofia Hylander behovet av långsiktighet i satsningen på omställningsstudiestödet. Enligt henne är det ännu för tidigt att utvärdera stödet. Samtidigt finns på TCO en oro för att bilden av stödet ska ha tagit skada.

– Man har kunnat läsa om långa handläggningstider, hur det inte har funkat och att det verkar vara en konstig reform. Det finns en uppfattning om att det är något man inte kan få, vilket vi tycker är jätteproblematiskt, säger Sofia Hylander.

Även ST ser en risk att förtroendet för omställningsstudiestödet påverkats negativt.

– Den knackiga starten gör kanske att folk som ser om sitt hus inte vågar satsa på att söka stödet. Därför är jag rädd att vi har en pedagogisk uppförsbacke, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Hon stämmer in i kritiken mot de långa handläggningstiderna. Enligt Britta Lejon beror problemen på att politiker och andra ansvariga bakom reformen underskattat dess komplexitet, vilket gett CSN dåliga förutsättningar.

– Nu har CSN fått mer pengar – men alldeles för lite. Min bild är att man behöver mer.

Hur omställningsstudiestödets framtid ser ut beror på om ”vissa politiker fortsätter darra på manschetten” eller om man levererar enligt de ursprungliga intentionerna, menar hon.

Väljer man att satsa finns dock goda förutsättningar för ett välfungerande stöd, tror Britta Lejon.

– Vi ser ju att varslen och arbetslösheten stiger, och det svajar för finansieringen inom den nya gröna industrin. Vi behöver bra omställningsmöjligheter och jag skulle verkligen önska att politiken inte sumpade dem, som den gör nu. Omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit i detta, säger hon.

Enligt Elina Andersson fortgår arbetet på CSN med att förbättra handläggningen. Systemstödet fortsätter att utvecklas och i april träder de nya, förenklade reglerna i kraft.

– Sedan har vi en del kvar att lära om stödet, om vad som är ett normalläge i antal ansökningar till exempel. Det här är trots allt ett nytt stöd i CSNs långa historia, säger hon.