Fel i Arbetsgivarverkets lönestatistik
Arbetsgivarverket kodade cirka 2 000 kvinnor som män i sitt statistiska underlag och drog felaktigt slutsatsen att de genomsnittliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor i staten minskade 2022. I själva verket skedde ingen förändring alls under året. ”Det är olyckligt, men det justerar vi nu”, säger Arbetsgivarverkets statistikchef Anders Stålsby.
Varje vår redovisar Arbetsgivarverket löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män. Den årliga undersökningen görs på uppdrag av regeringen och ska åskådliggöra utvecklingen över tid. Men både 2021 och 2022 blev det fel i statistiken.
Arbetsgivarverket har tidigare uppgett att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskade från 5,0 procent år 2020 till 4,0 procent år 2022, när deltidslöner räknats upp till heltid. I själva verket skedde en mindre minskning av löneskillnaderna till 4,7 procent under 2021. Året därpå, 2022, skedde ingen förändring alls, utan löneskillnaderna bestod.
Enligt Arbetsgivarverket uppstod felet när en myndighet av säkerhetsskäl skickade in avidentifierade uppgifter om sina anställda vid statistikinsamlingen.
I stället för att ange arbetstagarnas personnummer, där kön framgår av näst sista siffran som är udda för män och jämn för kvinnor, rapporterades löpnummer in för de anställda. Löpnumren skulle ha en konstruktion som skulle göra det möjligt för Arbetsgivarverket att utläsa kön, men för en relativt stor grupp kvinnliga arbetstagare var löpnumren felaktiga. Bristen i underlaget gjorde att cirka 2 000 kvinnor kodades som män av Arbetsgivarverket.
Eftersom kvinnorna, som ska ha varit nyanställda och nyutexaminerade, hade en lägre genomsnittslön än de manliga statsanställda fick gruppen män en för låg snittlön i Arbetsgivarverkets statistik. Samtidigt blev kvinnornas snittlön för hög, enligt statistikchefen Anders Stålsby.
– Det gjorde att den så kallade ovägda löneskillnaden, som mäter genomsnittliga löner utifrån kön omräknat till heltid, blev mindre än vad den skulle ha varit och det har vi nu korrigerat, säger han.
Felet uppdagades när Arbetsgivarverket påbörjade beräkningar av löneskillnaderna mellan statsanställda kvinnor och män för 2023.
– Den siffran såg oväntat hög ut. Vi såg en ökning från åren 2021 och 2022 som gjorde att vi inledde ett analysarbete, där vi upptäckte den här felkodningen, säger Anders Stålsby.
Missen ska inte ha påverkat den lönestatistik som används som underlag för analyser och beräkningar vid de lokala löneförhandlingarna.
– Den lönestatistiken som vi tillhandahåller som ett stöd vid förhandlingarna är inte uppdelad i kvinnor och män, så i det fallet har felet inte spelat någon roll, säger Anders Stålsby.
Däremot kan han inte utesluta att felet kan ha påverkat den analys som Arbetsgivarverket gör av de sakliga faktorer som förklarar löneskillnaderna mellan män och kvinnor och den kvarvarande så kallade oförklarade löneskillnaden.
– Om den analysen har påverkats kan vi inte säga med säkerhet i dag, utan vi kommer att göra om de här analyserna och räkna om de här två åren. Om det blev fel, så kommer det att visa sig.
Varför underlaget från den inrapporterande myndigheten inte var korrekt har Arbetsgivarverket inte undersökt närmare, men samma situation ska enligt myndigheten inte kunna uppstå på nytt. Sedan felet uppdagades har Arbetsgivarverket höjt sitt skydd för personuppgifter och den berörda myndigheten har därmed övergett löpnumren och skickar numera, likt övriga arbetsgivare, in arbetstagarnas personnummer.
Hur påverkar det trovärdigheten för Arbetsgivarverket att ni publicerade felaktig statistik och att ni angett att löneskillnaderna minskade under en period då de var oförändrade?
– Vi kan konstatera att skillnaden vi pratar om är några tiondels procent och att vi med korrigerade siffror fortsatt har en liten ovägd löneskillnad i förhållande till arbetsmarknaden i stort. Det viktiga ur ett trovärdighetsperspektiv är att vi öppet redovisar om det uppstår ett fel och rättar till det, vilket vi nu gör, säger Anders Stålsby.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
