Färre studenter ger högskolor bättre ekonomi
Antalet studenter vid högskolorna minskade 2005, för första gången på 20 år. Även antalet nybörjare på forskarutbildningar har minskat.
Nergången i antalet helårsstudenter med 2,5 procent innebär en anpassning av utbildningsvolymen till anslagen till högskolorna, och de ekonomiska resultaten för lärosätena var betydligt bättre under 2005 än året före.
År 2004 gick två av tre lärosäten back på verksamheten, främst beroende på att antalet studenter låg klart över de ramar riksdagen lagt fast. Förra året redovisade sex av tio lärosäten positiva resultat och de övriga mindre underskott som i huvudsak kan täckas med tidigare upparbetade överskott.
Några av högskolorna redovisar fortfarande förluster trots att man dragit ner på antalet helårsstuderande – Karlstads universitet gick back med drygt 30 miljoner kronor trots att antalet utbildningsplatser gick ner med 7,4 procent, underskottet vid Södertörns högskola blev mer än 15 miljoner trots att antalet studenter minskade med 9,4 procent.
Sammanlagt redovisar lärosätena ett överskott på 300 miljoner kronor. Enligt Högskoleverkets analys beror det förbättrade resultatet på sänkta kostnader, inte ökade intäkter. Och det är inte bara antalet helårsstudenter som ligger bakom besparingarna, också kostnaderna för forskning och forskarutbildning har minskat. Antalet nybörjare på forskarutbildningar minskade både 2004 och 2005.
Antalet helårsstudenter var knappt 300 000 under 2005, och den totala kostnaden för den högre utbildningen var 44 miljarder kronor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.