Bild: Fredrik Hjerling, Casper Hedberg

Fackliga företrädare kritiska till ”angiverilag”

STATSFÖRVALTNING2024-11-29

Regeringens utredare föreslår att sex statliga myndigheter ska omfattas av den utökade informationsplikten. En av dem är Skatteverket. ”Angiveri är ett mer rättvisande namn på det där”, säger Anders Tell, STs avdelningsordförande på myndigheten.

Ett av förslagen från utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, som presenterades i veckan, innebär att medarbetare i vissa delar av den offentliga sektorn blir skyldiga att anmäla personer som de misstänker saknar tillstånd att vistas i Sverige, så kallad informationsplikt.

Enligt utredningens förslag ska sex statliga myndigheter omfattas av informationsplikten – av kritiker kallad ”angiverilagen”. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ samla in uppgifter och göra anmälningar till Polisen.

Regeringen och Sverigedemokraterna har ställt sig bakom utredningens förslag.

Anders Tell, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket, återkommer till ett ord för informationsplikten: ”olustigt”.

– Så känner jag och så tror jag många andra också känner. Jag tycker angiveri är ett mer rättvisande namn på det där, säger han till Publikt.

Anders Tell är orolig för att förtroendet för myndigheten kommer att skadas. Det är också svårt att förstå hur informationsplikten ska fungera i praktiken, menar han.

– Och för medlemmar kan det bli en olustig uppgift i arbetet, och en vetskap om att de enligt gängse ordning kan hamna i personalansvarsnämnden och riskera löneavdrag om plikten inte följs.

Och vem blir ansvarig för att anmäla en medarbetare till personalansvarsnämnden, frågar han retoriskt.

– Dina kollegor? Chefen? Det är väldigt olustigt alltihop.

På Arbetsförmedlingen har en oro spritt sig sedan förslaget presenterades, säger STs avdelningsordförande Åsa Johansson.

– Och en osäkerhet kring hur vi förväntas agera. Vi är ju statstjänstemän. Vi förväntas följa lagar och förordningar, men vårt ansvar kan inte sträcka sig hur långt som helst. Så var går gränsen för vår plikt? frågar hon.

Likt Anders Tell har Åsa Johansson många frågor om hur informationsplikten ska fungera. Och även hon är orolig för att förtroendet ska skjutas i sank.

– Risken finns att det här skapar misstro mot de myndigheter som är satta att stötta medborgarna. Det behöver ju inte vara förtroendet hos just de papperslösa själva, utan också hos andra grupper som känner tveksamhet inför att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Det vore olyckligt, säger Åsa Johansson.

Både hon och Anders Tell tror att arbetsgivarna ännu saknar många svar på frågorna om hur informationsplikten ska fungera i praktiken. Men om förslaget ska bli mer än en pappersprodukt återstår många praktiska saker att diskutera, säger Anders Tell.

– Kanske är det lika bra att lägga ned det direkt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA