Facklig strejk stöd för demokratiaktivister
I Hongkong ockuperar tusentals studenter och andra medborgare delar av centrala staden i kampen för mer demokrati. När polisen attackerade demonstranterna med tårgas utlyste facket strejk.
– Allt hände väldigt snabbt. Vi hade bara några timmar på oss att kontakta medlemmarna och fick ett sextiotal att ställa upp, säger Vivian Chan, som sitter i fackets styrelse på The Chinese university of Hong Kong, som är ett av Hongkongs ledande universitet.
Totalt nappade ett tjugotal fackförbund på uppropet och flera tusen löntagare gick ut i en endagsstrejk dagen efter tårgasattacken 29 september.
Vivian Chan upplevde själv attacken på plats utanför regeringsbyggnaden.
– Jag stod ganska långt fram. Vi skyddade oss med paraplyer, men fick ändå smaka av tårgasen. Det är något jag inte kommer att glömma. Jag har inte varit med om något liknande, jag kunde inte andas, jag kunde inte tänka. Men det gick över ganska snabbt, så vi stannade kvar och jag har fortsatt att gå dit, berättar hon.
När vi träffas en månad senare är det fortfarande fullt av liv på de platser som paraplyrörelsen ockuperar. Folk kommer dit efter jobbet och skolan för att fredligt visa sitt missnöje. Någon tar en megafon och för ut sitt budskap. Talkörer skanderar.
Flera hundra meter av den breda boulevarden mellan metrostationen Admiralty och regeringsbyggnaden är avstängd och proppfull med demonstranternas färgglada tält. Varje gång de styrande passerar gångbron till jobbet påminns de om demonstrationen.
De andra i fackstyrelsen som vi träffar på universitetet har också varit på plats flera gånger. När ockupationen inleddes i september bojkottade studenterna föreläsningarna i en hel vecka.
Fackordföranden Ann Lau jobbar som lärare och berättar att som mest var ungefär hälften av hennes studenter frånvarande.
– Jag uppmuntrar dem som vill att gå ut och demonstrera. Sedan försöker vi kompensera med extraföreläsningar så att det inte drabbar deras utbildning, säger hon.
Hon berättar att många lärare tar tillfället i akt att ta in frågor om demokrati och civil olydnad i undervisningen.
Hongkong har sedan 1997, när den brittiska kolonin överlämnades till Kina, en begränsad form av demokrati. Men många medborgare vill utvidga den och bland annat själva kunna utse kandidater till valet av regeringschef – något som Peking motsätter sig.
I Hongkong finns också – till skillnad från i övriga Kina – flera oberoende och demokratiskt uppbyggda fackföreningar. Den här fackföreningen – The Chinese university of Hong Kong employees general union – har cirka 900 medlemmar och organiserar både lärare och övrig personal. Det är en av tre fackföreningar på universitetet, som har över 7 000 anställda.
– Vi bildade vår fackförening för tio år sedan i protest mot lönesänkningar, säger den tidigare ordföranden Emily Ng.
Facket saknar visserligen förhandlingsrätt och det finns ingen arbetstidsreglering, men man försöker ändå påverka så gott det går.
– Vi har ett hyfsat klimat. Det går att komma till tals med personalavdelningen, säger Emily Ng.
Hongkong, Kina och facket
- Hongkong är sedan 1997 en del av Kina, men åtnjuter under parollen »Ett land – två system« en större grad av frihet.
- I Hongkong finns – till skillnad från i övriga Kina – flera oberoende och demokratiskt uppbyggda fackföreningar. Facket saknar dock förhandlingsrätt.
- Centralorganisationen HKCTU består av ett nittiotal förbund med tillsammans 180 000 medlemmar. Ofta rör det sig om arbetsplatsanknutna fackföreningar snarare än »nationella« förbund.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.